”En gång skall du vara en av dem ”av Pär Lagerkvist visar människans oundvikliga koppling till naturen och livets cykliska natur. Texten erbjuder en djupgående meditation över människans återgång till jorden efter döden.  Vilket framkallar en känsla av tidlös frid och evig återkomst.

Utdrag från dikten

“Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,

det multnade lövet.

Så som myllan minns

och så som bergen minns vindarna.”

I dessa rader använder Lagerkvist jorden och dess eviga natur som en metafor för minnet och återkomsten. Det är en bild av hur allt liv återvänder till jorden och därigenom bevaras i dess minne.

Han talar till oss om att döden inte är slutet utan en del av en större cykel där varje individuellt liv bidrar till den kontinuerliga berättelsen om jorden.

“Din frid skall vara oändlig så som havet.”

Avslutningen på denna del av dikten är både kraftfull och tröstande. Lagerkvist jämför den slutliga friden som kommer med döden med havets oändlighet.

Det är en bild som erbjuder tröst och en känsla av att i döden finner vi en gränslös och lugn tillvaro, lik den vidsträckta och djupa oceanen.

Reflektion

Dikten reflekterar över döden inte som en förlust utan som en naturlig, oundviklig övergång till en ny form av existens — en återgång till jorden från vilken allt liv en gång uppstod. Det är en påminnelse om att människans liv är en del av något större, en del av naturens eviga rytm.

Avslutningsvis

Pär Lagerkvists “En gång skall du vara en av dem” är en dikt som erbjuder en djup och filosofisk betraktelse av livets cykliska natur och människans plats inom denna cykel.

Den erbjuder en sällsynt tröst i tanken på att även i döden finns en form av fortsättning och minne, vilket gör den till en passande läsning vid begravningar för att hedra den bortgångnas övergång till en ny tillvaro.