Begravningsceremonin är den del av begravningen där vi hedrar minnet av en avliden familjemedlem eller vän, och där vi tar vårt sista farväl. Ceremonin ser lite olika ut beroende på vilken tro den avlidne bekänner sig till eller om det ska vara en icke-religiös ceremoni.

Kyrklig begravningsceremoni vanligast i Sverige

Av Sveriges befolkning är det ungefär 7 av 10 som är medlemmar i Svenska Kyrkan. Och av dem som avlider idag begravs ca 75% enligt Svenska Kyrkans ordning. De olika formerna för begravningsceremonier som finns är:

• Begravning enligt Svenska kyrkans ordning
• Begravning enligt ordningen för annat kristet samfund, t.ex. ortodox begravning
• Begravning enligt annat religiöst samfund, t.ex. buddhismen eller islam
• Borgerlig begravning.

För att kunna begravas enligt något av de religiösa samfundens ordning måste man tillhöra respektive samfund. En borgerlig begravningsceremoni är däremot tillgänglig för alla oavsett trostillhörighet. Möjligheten finns också att helt avstå från att hålla någon ceremoni överhuvudtaget.

Svenska kyrkans begravningsceremoni

En ceremoni i Svenska kyrkan sker enligt en fastställd ordning. Inom den ordningen finns det dock möjlighet för kompletteringar för att göra ceremonin personlig, så som val av extra musik, solosång etc.

Ceremonin hålls i kyrkan eller i ett av kyrkans kapell. Det förekommer också att den sker i ett krematoriekapell. Så här kan en ceremoni se ut hos Svenska kyrkan:

• Klockringning
• Ingångsmusik, i regel instrumental orgelmusik
• Ev. extra sång eller musik
• Psalmsång
• Griftetal
• Bön
• Överlåtelsen
• Bibelläsning
• Psalmsång
• Begravningsbön, Herrens bön

Avslutningen på ceremonin kan ske inne i kyrkan eller kapellet, om den avlidne ska kremeras. Även vid jordbegravning kan detta ske, om inte man avslutar akten ute vid graven, när kistan sänks ned.

Läs mer om hur en begravning ser ut inom Svenska kyrkan här.

Ceremonier enligt andra religioner

Traditioner och seder skiljer sig en hel del mellan de olika trossamfunden. Var och en har sina egna ceremoniordningar, och man håller ceremonin i antingen sina egna lokaler eller i något av de allmänna gravkapellen.

I Sverige råder religionsfrihet enligt lag. Det här betyder att det inte spelar någon roll vilken tro man bekänner sig till – alla har rätt att få sina behov av ceremonier och seder kring begravningen tillgodosedda, så långt det är möjligt.

Ibland är det dock inte möjligt att följa alla seder och bruk inom de olika samfunden, på grund av den svenska lagstiftningen. En del kulturer vill till exempel gravsätta sina döda inom ett dygn, och i andra kulturer begraver man sina döda direkt i jord, utan kista. I Sverige går inte detta. I den mån det är möjligt hjälper vi på Fenix självklart till att planera en ceremoni, oavsett vilket samfunds ordning som är aktuell. Här kan du läsa mer om de olika begravningsordningarna:

• Svenska kyrkans ordning
• Begravning inom frikyrkorna
• Borgerlig begravning
• Buddhistisk begravning
• Muslimsk begravning
• Judisk Begravning
• Begravning inom ortodoxa kyrkorna
• Katolsk begravning
• Begravning utan ceremoni

Borgerlig begravningsceremoni

Om man inte tillhör något speciellt samfund kan man välja en borgerlig begravning. Men naturligtvis är det också ett alternativ för den som vill kunna utforma ceremonin helt och hållet efter sina eller den avlidnes önskemål, även om man tillhör ett kyrkligt samfund.

Det är ett vanligt missförstånd, att en borgerlig begravning skall vara fri från religiösa inslag. Det är sant att man väljer en borgerlig ceremoni om man inte vill ha religiösa inslag eller symboler, men den kan också utformas som en kristen begravning. Hela syftet med den borgerliga ordningen är att man gör precis som man vill. Det finns egentligen inga regler alls, förutom att man självklart måste visa den avlidne respekt.

Den borgerliga ceremonin leds inte av en präst utan av en annan begravningsförrättare. Det kan vara en representant från begravningsbyrån, en familjemedlem eller en god vän.

Att välja plats för begravningsceremonin

Alla som är skrivna i Sverige betalar, via skattsedeln, det som kallas begravningsavgift. Bland annat bekostar denna avgift kostnaden för en lokal att hålla begravningsceremonin i. Det är Svenska kyrkan som oftast tillhandahåller lokalen, och vanligtvis är det ett kapell i närheten av begravningsplatsen eller krematoriet.

Vilken lokal man håller ceremonin i följer i viss mån den trosinriktning man har. Vid exempelvis en begravning inom Svenska kyrkan är man oftast i kyrkan eller i ett kapell. Men om man önskar vara någon annanstans, utomhus eller i hemmet är det i regel möjligt att tillmötesgå. Det bästa är att diskutera detta med prästen så tidigt som möjligt vid planeringen.

Allra störst frihet att välja lokal eller plats för begravningen har man vid den borgerliga ceremonin. Eftersom det är de anhöriga som bestämmer helt själva kan man välja vilken plats som helst. Enda begränsningen är egentligen att man inte ska störa andra människor eller, som det heter, väcka anstöt.

En sak att tänka på när det gäller lokal för ceremonin är att begravningsavgiften täcker kostnaden för den lokal som kyrkan (eller i vissa fall kommunen) kan tillhandahålla. Om man väljer att genomföra ceremonin på en annan plats, får man räkna med att stå för eventuella hyreskostnader själv.

Den avlidnes önskan

Det blir vanligare för varje år som går, att människor tecknar ner sina önskemål ifråga om sin egen begravning. Och det är allt yngre personer som börjar fundera på sin egen död, och vill informera de anhöriga om de vill ha jordbegravning eller kremering, vilken typ av ceremoni och var de vill ligga begravda.

I den svenska begravningslagen regleras all begravningsverksamhet i landet. Här står bland annat att man måste, så långt det är möjligt, följa den avlidnes personliga önskan. I synnerhet är det viktigt när det gäller huruvida man vill bli kremerad eller begravd i jord och på vilken plats man vill bli gravsatt.

Detta betyder att det första man bör göra innan man börjar planera för begravningen, är att försöka hitta uppgifter om hur den avlidne velat ha det. Finns det några skrivna dokument? Har man informerat några i familjen muntligt?

Musik på begravningen

Att välja vad som ska spelas på begravningen är inte det allra enklaste. Ofta vill man så gärna hitta den där allra vackraste sången, eller musikstycket, som kan spegla den avlidnes personlighet på ett bra sätt.

Inom kyrkan är man ganska begränsad när det gäller musikvalet. Ceremonin inleds och avslutas i regel med orgelmusik, och under ceremonin sjunger man ett visst antal psalmer. Vilka psalmer man sjunger kan man välja i samråd med prästen. Med utöver detta kan man lägga till egna val, musik som skapar en mer personlig begravningsakt. Det kan vara solosång, uppspelning från en musikanläggning eller så kanske någon vill läsa en dikt. Det är heller inte ovanligt att någon spelar upp en låt de skrivit själva.

Hålls ceremonin enligt borgerlig ordning så har man betydligt större utrymme för att vara kreativ. Här kan man välja precis den musik man tycker är lämplig, rakt genom hela ceremonin.

Den avlidna kan också ha uttryckt om vilken musik som ska spelas. Och det här kan ibland ställa till det för de anhöriga, som blir osäkra. Kan man verkligen spela heavy metal, dansband eller rapmusik på en begravning? Kan det ”passa sig”? Men kom ihåg – man ska följa den avlidnes önskan om det är möjligt.

Begravning utan ceremoni

Det har blivit vanligare att begravas utan någon ceremoni. Vid en direktkremation, som det också kallas, hämtas den avlidne på till exempel sjukhuset eller ett äldreboende, och vi ordnar där med svepning och kistläggning. Därefter körs kistan med den döde direkt till krematoriet.

Ibland gravsätts den döde sedan i en minneslund eller annan gravplats. Vid en del tillfällen är de anhöriga med, ibland inte.

Begreppet ”begravning utan ceremoni” innebär dock inte alltid att man inte tänker hålla någon begravningsceremoni alls. Lika gärna kan det handla om att man väljer att vänta ett tag med ceremonin. Och eftersom lagen kräver att en avliden ska kremeras eller jordbegravas inom 30 dagar efter dödsfallet väljer man att kremera kroppen direkt. Därefter har man upp till ett år på sig att genomföra ceremonin och göra gravsättningen.

Att hålla begravningsceremonin med urna istället för kista blir allt vanligare. En anledning till detta är att man vill hålla begravningen på någon annan plats än i kyrkan eller kapellet. Och det är kanske inte alltid praktiskt möjligt att transportera en kista till den plats man valt för ceremonin – ute i skärgården, vid favoritsjön i skogen eller på någon otillgänglig plats.

Ytterligare några anledningar till att man vill hålla ceremonin vid ett senare tillfälle kan vara:

• Släktingar kan bo långt bort, kanske utomlands, och de behöver tid på sig för att ta sig till en ceremoni.
• Den avlidne ska begravas i sitt hemland, och därför transporteras urnan utomlands för att gravsättas där.
• De anhöriga kan inte bestämma sig, eller är oense om hur begravningen ska gå till.

I de fall man inte håller någon ceremoni överhuvudtaget, kan det bero på att man anser att man fick ta ett fint avsked redan på sjukhuset och inte behöver någon ceremoni. Det finns också fall där den avlidne uttryckligen sagt att det inte ska göras.

Hos Fenix får du hjälp med att planera begravningsceremonin

Fenix begravning hjälper dig så att du kan ordna med begravningen utan att känna stress och oro. Du bestämmer hur begravningen ska genomföras, och vi ger dig råd på vägen. Oavsett om du vill ha en ceremoni eller inte hjälper vi dig hela vägen på bästa sätt.

Kontakta oss gärna om du undrar över något, eller vill ha hjälp med att planera för begravningen. Hos oss får du alltid en personlig rådgivare som hjälper dig hela vägen.

Välkommen att ringa oss alla dagar mellan 08.00 – 20.00 på telefonnummer.