Urnsättning

Urnsättning

Klicka nedan för att sätta ditt betyg
4.2/5.0 på 34 betyg

Att välja urnsättning som gravskick är ett alternativ som många anhöriga uppskattar för dess flexibilitet och stillsamma karaktär. I likhet med en traditionell jordbegravning sänks urnan ned i en grav, men eftersom kroppen har kremerats innan, sker gravsättningen med urna i stället för kista. Till skillnad från en jordbegravning har du upp till ett år på dig att förbereda och genomföra gravsättningen istället för 30 dagar.

Vad innebär urnsättning?

kyrkogård för urnsättning

Urnsättning kan beskrivas som en gravsättning i mindre skala. Askan efter den avlidne placeras i en urna, som sänks ner i en grav på en kyrkogård eller annan begravningsplats. Urnan täcks med jord, precis som vid en vanlig jordbegravning. Skillnaden är att kroppens kremering sker innan gravsättningen, vilket ger möjlighet till mer flexibel planering.

För många familjer blir urnsättningen ett tillfälle att samlas i en lugn miljö och i en mindre krets hedra minnet av den avlidne. Ceremonin kan hållas separat från den ursprungliga begravningsakten och anpassas efter de närvarandes behov och önskemål. Det finns inga regler för hur ceremonin ska gå till, vilket gör det möjligt att skapa en stund som verkligen känns personlig.

Urnsättning kan också vara ett tillfälle för generationsöverskridande deltagande. Det är inte ovanligt att barn och ungdomar får vara med och bidra genom att läsa en dikt, hålla ett minnestal eller hjälpa till med att lägga blommor på graven. Att ge de yngre en roll i ceremonin kan vara ett fint sätt att föra vidare minnet av den avlidne.

Boka en tid
Vårt erfarna team hjälper gärna till
Ring oss

Fördelar med urngrav

  • Upp till tolv månader för att planera gravsättningen efter kremering.
  • Frihet att utforma ceremonin personligt.
  • Möjlighet att dekorera graven efter egna önskemål.
  • Urngravar återfinns på samtliga kyrkogårdar i Sverige.

En urngrav har ofta plats för fyra till åtta urnor och passar därför bra för familjemedlemmar som vill gravsättas tillsammans. Gravstenen kan utformas enligt egna önskemål, med gravyr, symboler eller andra element som speglar personlighet och livshistoria.

Urngravar ger också ett konkret ställe att gå till för efterlevande, vilket för många är en viktig del i sorgearbetet. Det kan bli en plats för minnen, eftertanke och samtal med den som har gått bort. Vissa väljer att pynta graven vid högtider som jul, allhelgona och födelsedagar, vilket kan bli en del av den nya vardagen efter en förlust.

Ceremonin vid urnsättning

kyrkogård med gravstenar

Själva urnsättningen brukar vara en enklare och mer privat ceremoni än begravningsakten. Det är vanligt att bara de närmaste deltar, även om det naturligtvis går bra att bjuda in fler. Några väljer att låta gravsättningen vara en avslutande del av en tidigare hållen ceremoni, medan andra väljer att samlas vid ett senare tillfälle.

Hur ceremonin utformas bestäms av de anhöriga. En dikt, en sång, ett minnestal eller bara en stunds stillhet kan vara fullt tillräckligt. Det viktiga är att det känns rätt för dem som är där. Det finns heller inget krav på att en präst ska delta – en borgerlig officiant eller en närstående kan lika väl leda stunden.

Praktiska förberedelser

Urnsättningen måste ske inom ett år från kremeringen. Under den tiden förvaras urnan vanligtvis hos krematoriet eller på kyrkogården. Det är bra att boka tid för gravsättningen i god tid, så att graven hinner förberedas.

I vissa fall kan anhöriga själva få välja var på kyrkogården urnan ska sänkas ner. Själva gravplatsen förbereds ofta med matta runtomkring och urnan placeras på en bärbricka. Det är vanligt att någon ur familjen själv bär och sänker ner urnan, men hjälp finns att få.

Efter urnsättningen kan en kort ceremoni hållas med blomnedläggning, musik eller andra inslag. Kyrkans psalmbok innehåller texter för just dessa tillfällen, vilket kan vara ett stöd för den som vill hålla fast vid en kristen tradition.

Vill man i stället ha en borgerlig ceremoni, går det precis lika bra. I dessa fall är det ofta kyrkans personal som möter upp direkt vid graven, utan att urnan tas in i kyrkan innan.

Gravsten och gravmarkör

Vid urnsättning används ofta en vanlig gravsten, men det är också möjligt att välja en enklare gravmarkör i väntan på att den permanenta stenen är klar. I fall där flera familjemedlemmar vilar i samma grav kompletteras gravstenen med ny inskription. Ofta väljer man ett stenhuggeri som både uppdaterar texten och renoverar stenen vid behov.

Val av urna

Utbudet av urnor har ökat markant de senaste åren. De finns i många material, stilar och storlekar. Bland de vanligaste materialen hittar vi:

  • Trä
  • Keramik
  • Mässing
  • Glas
  • Aluminium
  • Natursten
  • Porslin
  • Brons

Urnorna kan vara förgängliga (biologiskt nedbrytbara) eller icke förgängliga. Om urnan ska sänkas ner i jordgrav krävs oftast att den är nedbrytbar. Ska den i stället ställas i ett kolumbarium eller urnmur behöver den vara av hållbart material.

Det finns rekommenderade mått för att urnan ska passa i standardiserade gravplatser:

  • Cylinderformad urna: ca 160 mm i diameter, 250 mm hög.
  • Kvadratisk urna: botten ca 130 x 130 mm, höjd 280 mm.

Det går även att tillverka en egen urna, men då är det viktigt att följa reglerna för mått och material. Råd kan alltid fås från begravningsbyrå eller kyrkogårdsförvaltning.

Gravrätt och skötsel

En urngrav upplåts vanligtvis med en gravrättstid på 25 år. Om urnan sänks ned i en befintlig familjegrav, förlängs gravrättstiden från senaste gravsättningen. Den som står som gravrättsinnehavare ansvarar för skötseln av graven, men flera personer kan dela på detta ansvar. Gravrätten innebär rätten att besluta om vilka som ska gravsättas där, hur graven ska skötas och hur den får se ut.

Det finns möjlighet att få hjälp med skötsel genom kyrkogårdsförvaltningen, så att planteringar och gravvård alltid hålls välskötta. Den som bor långt bort eller har svårt att ta sig till graven kan då ändå känna trygghet i att gravplatsen tas om hand.

 

Andra alternativ för gravsättning

Utöver urngrav finns det flera sätt att gravsätta askan:

  • Askgravplats: En gemensam yta där namnet skrivs på en liggande sten. Gravskötseln ombesörjs av kyrkogården.
  • Minneslund: En anonym gravsättning utan närvaro. Blommor kan läggas på en gemensam plats.
  • Askgravlund: Liknar minneslund men erbjuder namnplatta på gemensam tavla.
  • Kolumbarium/urnmur: Urnan placeras i en nisch, inomhus eller utomhus.
  • Kistgrav: En traditionell grav där urnan kan placeras tillsammans med tidigare gravsatta.

Att sprida askan

Det finns också möjlighet att sprida askan i naturen eller till havs. Det krävs dock tillstånd från Länsstyrelsen. Många väljer en plats som betytt mycket för den avlidne – en skogsglänta, en fjällsida eller kanske en havsvik.

Saknar man båt för själva ceremonin till sjöss finns det föreningar och företag som kan hjälpa till. För dem som inte kan vara med på plats kan det ibland vara möjligt att få ceremonin dokumenterad.

Vi finns här för dig

Att förlora en närstående är tungt. Det praktiska kring en begravning kan dessutom kännas svårt att hantera mitt i sorgen. Hos Fenix Begravning finns vi för att underlätta. Vi hjälper dig gå igenom alla steg, från val av gravsättning till kontakter med församling och myndigheter.

Vi lyssnar på dina behov och gör bara det du vill ha hjälp med. Vår rådgivning är alltid kostnadsfri och vi finns tillgängliga alla dagar i veckan mellan 08.00 och 20.00.

Ring oss på telefonnummer så hjälper vi dig vidare.

Ordna en vacker begravning

Att ordna en begravning behöver inte vara svårt. Kom igång med gratis offert och rådgivning.

 

Vanliga frågor om urnsättning

1. Hur lång tid tar det från kremering till urnsättning?

Kremeringen ska ske inom en månad efter dödsfallet, men själva urnsättningen kan ske när som helst inom tolv månader efter kremeringen. Detta ger anhöriga gott om tid att planera och samla familjen för gravsättningen.

2. Kan vi själva välja var på kyrkogården urnan ska placeras?

I vissa fall kan anhöriga själva välja plats på kyrkogården, men det varierar mellan olika församlingar och kyrkogårdsförvaltningar. Det är alltid bra att kontakta kyrkogårdsförvaltningen i god tid för att diskutera önskemål om gravplats.

3. Måste vi ha en präst eller officiant vid urnsättningen?

Nej, det finns inget krav på att en präst eller officiant ska delta. Anhöriga kan själva hålla i ceremonin, eller välja en borgerlig officiant om det känns bättre. Det viktiga är att stunden utformas så att den känns rätt för de närvarande.

4. Vad kostar en urna och vad påverkar priset?

Priset på urnor varierar beroende på material och design. Enklare urnor i biologiskt nedbrytbara material kostar från cirka 2 000 kronor, medan mer påkostade modeller i exempelvis brons eller glas kan vara betydligt dyrare. Valet av material påverkar också hur snabbt urnan bryts ned i jorden.

5. Kan vi dekorera graven efter urnsättningen?

Ja, det är vanligt att anhöriga dekorerar graven med blommor, ljus och personliga föremål efter urnsättningen. Urngravar ger stor frihet att skapa en personlig och vacker plats för minnesstunder och besök.