Gravsättningen är den sista viloplatsen för den avlidne. Innan gravsättning kan ske måste Skatteverket utfärda ett intyg om att stoftet efter en avliden får gravsättas eller kremeras. Om Skatteverket vet att det pågår en tvist om gravsättningen mellan de anhöriga, får inget intyg utfärdas. Gravsättning skall ske på kyrkogård eller annan begravningsplats.

Vad innebär gravsättning?

Gravsättning är det formella ordet för att placera den avlidnes kropp eller aska till sin sista vila. Det kan ske på flera olika sätt, beroende på om man valt jordbegravning eller kremation. Vid en jordbegravning sänks kistan med den avlidne ner i en grav, medan man vid kremation först kremerar kroppen och därefter gravsätter askan i en urna. Gravsättning kan även innebära att askan sprids i naturen, i havet eller på annan plats, om tillstånd finns. Oavsett formen är gravsättningen en viktig symbolisk handling – det är då man tar det sista avskedet och den avlidne får sin slutliga viloplats.

Vad innebär gravsättning?

Gravsättning är det formella ordet för att placera den avlidnes kropp eller aska till sin sista vila. Det kan ske på flera olika sätt, beroende på om man valt jordbegravning eller kremation. Vid en jordbegravning sänks kistan med den avlidne ner i en grav, medan man vid kremation först kremerar kroppen och därefter gravsätter askan i en urna. Gravsättning kan även innebära att askan sprids i naturen, i havet eller på annan plats, om tillstånd finns. Oavsett formen är gravsättningen en viktig symbolisk handling – det är då man tar det sista avskedet och den avlidne får sin slutliga viloplats.

Olika former av gravsättning

I Sverige finns det flera olika sätt att gravsätta en avliden. De vanligaste är jordbegravning och urnsättning, men det finns även andra alternativ som minneslund, askgravlund, askgravplats och kolumbarium. Vilket alternativ som väljs beror ofta på den avlidnes önskemål, familjens traditioner och vilka möjligheter som finns på den aktuella kyrkogården eller begravningsplatsen.

Punktlista: Vanliga gravskick i Sverige

• Jordbegravning – Kistan sänks ner i en grav i marken.
• Urnsättning – Askan placeras i en urna som sänks ner i en urngrav.
• Minneslund – Askan sprids anonymt och utan gravmarkör.
• Askgravlund – Askan placeras i en gemensam plats med namnplakett.
• Askgravplats – Urnan får en egen plats med enkel gravmarkering.
• Kolumbarium – Urnan placeras i en nisch i en särskild byggnad eller mur.
• Spridning av aska – Askan sprids på särskild plats i naturen eller till havs, efter tillstånd.

Jordbegravning

Vid en jordbegravning placeras den avlidne i en kista som sänks ner i en grav. Denna form av gravsättning har långa traditioner i Sverige och upplevs ofta som ett värdigt och högtidligt avslut. Jordbegravning innebär att graven förbereds i förväg, och att anhöriga ofta får möjlighet att delta vid själva nedsänkningen. Det är vanligt att lägga blommor på kistan och att de närvarande tar ett sista farväl vid graven. Efteråt täcks kistan med jord och graven markeras med en gravsten eller annan gravmarkör.

Urnsättning

Om den avlidne har kremerats sker gravsättningen vanligtvis genom att askan placeras i en urna, som sedan sänks ner i en urngrav. Urnsättningen kan ske vid ett senare tillfälle än själva begravningsceremonin, vilket ger anhöriga mer tid för planering och eftertanke. Urngravar finns på de flesta kyrkogårdar och har ofta plats för flera urnor, vilket gör det möjligt för familjemedlemmar att vila tillsammans. Även vid urnsättning är det vanligt att hålla en enkel ceremoni vid graven, där närstående kan lägga blommor och säga några ord.

Minneslund

Minneslund är ett alternativ för den som önskar en anonym och underhållsfri gravplats. Här sprids askan utan att någon gravmarkör sätts upp, och anhöriga får inte veta exakt var askan är placerad. Minneslunden är en vacker och rofylld plats, ofta med en gemensam plats för blommor och ljus. Eftersom gravsättningen sker anonymt brukar ingen ceremoni hållas vid själva nedsättningen, men det går självklart att ordna en minnesstund i samband med eller efteråt.

Askgravlund och askgravplats

Askgravlund och askgravplats är två alternativ som kombinerar anonymitet med möjlighet till personlig gravmarkering. I en askgravlund placeras askan på en gemensam plats, men det finns ofta möjlighet att sätta upp en liten namnplakett. På en askgravplats får urnan en egen plats, med en enkel gravsten eller plakett. Skötseln av dessa gravar ombesörjs av kyrkogårdsförvaltningen, vilket kan vara en lättnad för anhöriga som bor långt bort eller inte har möjlighet att själva ta hand om graven.

Kolumbarium

Ett kolumbarium är en särskild byggnad eller mur med nischer där urnor placeras. Kolumbarier finns främst i större städer och är ett alternativ för den som vill ha en plats att besöka men inte önskar en traditionell grav i marken. Varje nisch kan förses med en namnplakett och ibland även dekoreras med blommor eller andra minnessaker.

Spridning av aska

Det är också möjligt att sprida askan i naturen eller till havs, men det kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Många väljer att sprida askan på en plats som haft stor betydelse för den avlidne, till exempel en skogsglänta, ett fjäll eller vid havet. Själva spridningen kan bli en fin och personlig ceremoni, men det är viktigt att ansöka om tillstånd i god tid.

Planering av gravsättning

Att planera en gravsättning innebär flera steg, där varje beslut kan påverka både det praktiska och det känslomässiga avskedet. Det första steget är ofta att kontakta en begravningsbyrå, som kan hjälpa till att samordna kontakterna med kyrkogårdsförvaltningen, boka tid för gravsättning och ordna med alla nödvändiga handlingar. Det är viktigt att tänka igenom vilken typ av gravplats som känns rätt, och om det finns särskilda önskemål från den avlidne eller familjen.

När gravplatsen är vald behöver man boka tid för själva gravsättningen. Det är vanligt att gravsättningen sker i nära anslutning till begravningsceremonin vid jordbegravning, men vid urnsättning kan det dröja upp till ett år efter kremationen. Det ger anhöriga möjlighet att samla familjen, ordna med resor och planera en ceremoni som känns personlig.

Checklista inför gravsättning

För att underlätta planeringen har vi sammanställt en checklista som du kan använda när du står inför en gravsättning:

Checklista – att tänka på inför gravsättningen

1. Ta reda på den avlidnes önskemål kring gravsättning och gravplats.
2. Kontakta begravningsbyrå för rådgivning och hjälp med praktiska frågor.
3. Välj gravskick: jordbegravning, urnsättning, minneslund, askgravlund, askgravplats, kolumbarium eller spridning av aska.
4. Boka tid för gravsättning hos kyrkogårdsförvaltningen.
5. Bestäm om ni vill ha en ceremoni vid graven och hur den ska utformas.
6. Välj eventuell officiant (präst, borgerlig officiant eller anhörig).
7. Ordna med blommor, musik och andra inslag till ceremonin.
8. Välj gravsten eller gravmarkör och beställ inskription.
9. Fundera över gravskötsel – vill ni sköta själva eller köpa tjänsten?
10. Informera släkt och vänner om tid och plats för gravsättningen.

Ceremonin vid gravsättning

Själva gravsättningen är ofta ett stillsamt och värdigt tillfälle, där de närmaste samlas för att ta ett sista farväl. Ceremonin kan utformas på många olika sätt, beroende på familjens önskemål och traditioner. Vid jordbegravning leds ceremonin ofta av en präst, som håller en kort andakt vid graven. Psalmer, böner och minnesord kan ingå, och det är vanligt att de närvarande får lägga blommor på kistan innan den sänks ner i jorden.

Vid urnsättning är ceremonin ofta enklare och mer privat. Det är vanligt att de närmaste samlas vid graven, säger några ord, lägger ner blommor och sänker urnan tillsammans. Det finns inget krav på att en präst eller officiant ska delta – anhöriga kan själva hålla i ceremonin om de önskar. Det viktiga är att stunden utformas så att den känns rätt för de närvarande.

Efter gravsättningen kan man samlas till en minnesstund, antingen på kyrkogården, i församlingshemmet eller hemma hos någon av de anhöriga. Minnesstunden är ett tillfälle att dela minnen, stötta varandra och tillsammans hedra den avlidne.

Gravsten och gravmarkör

En viktig del av gravsättningen är valet av gravsten eller gravmarkör. Gravstenen är en plats för minne och reflektion, och många väljer att utforma den så att den speglar den avlidnes personlighet och livshistoria. Det finns många möjligheter när det gäller material, form, inskriptioner och dekorationer. Vid urnsättning används ofta en mindre gravsten, men det går även att välja en enklare gravmarkör i väntan på att den permanenta stenen är klar.

Om flera familjemedlemmar vilar i samma grav kompletteras gravstenen med ny inskription. Det är vanligt att anlita ett stenhuggeri för att både uppdatera texten och renovera stenen vid behov. Vid en ny grav väntar man ofta cirka sex månader innan gravstenen monteras, eftersom jorden behöver sätta sig för att stenen ska stå stadigt.

Gravrätt och skötsel

När man väljer en gravplats får man gravrätt, vilket innebär att man har rätt att använda graven under en bestämd tid, vanligtvis 25 år. Gravrätten kan förnyas och det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för gravens skötsel. Det går att dela ansvaret mellan flera personer om så önskas. Skötseln innebär att hålla graven i ordning, plantera blommor och se till att gravstenen är i gott skick. Många kyrkogårdsförvaltningar erbjuder hjälp med skötseln mot en avgift, vilket kan vara en lättnad för den som bor långt bort eller har svårt att själv ta hand om graven.

Juridiska och administrativa frågor

För att gravsättning ska kunna ske krävs vissa handlingar och tillstånd. Vid kremation och urnsättning behövs ett gravsättningsintyg från Skatteverket. Om askan ska spridas på annan plats krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Begravningsbyrån hjälper till med all administration och ser till att allt är i ordning inför gravsättningen.

Det är också viktigt att tänka på vilka som ska stå som gravrättsinnehavare, särskilt om det finns flera anhöriga. Gravrätten kan överlåtas eller delas, och det är bra att diskutera detta i god tid för att undvika framtida missförstånd.

Att tänka på efter gravsättningen

När gravsättningen är genomförd börjar en ny fas i sorgearbetet. Många upplever att det är en lättnad att ha en plats att gå till för att minnas och hedra den avlidne. Det är vanligt att besöka graven vid årsdagar, högtider och andra särskilda tillfällen. Gravplatsen blir en viktig del av minnet och kan ge tröst och ro i sorgen.

Efter gravsättningen kan det vara aktuellt att skicka tackkort till dem som deltagit i ceremonin eller skickat blommor och kondoleanser. Det är ett fint sätt att visa uppskattning och hålla kontakten med släkt och vänner.

Vi finns här för dig

Att förlora en närstående är en av livets svåraste prövningar. Mitt i sorgen kan det kännas överväldigande att hantera alla praktiska frågor kring gravsättning och begravning. Hos Fenix Begravning finns vi för att underlätta och stötta dig genom hela processen. Vi hjälper dig med allt från val av gravplats och kontakter med kyrkogårdsförvaltning till planering av ceremoni och praktiska detaljer kring gravsten och skötsel.

Vår rådgivning är alltid kostnadsfri och vi finns tillgängliga alla dagar i veckan mellan 08.00 och 20.00. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller behöver stöd – vi finns här för dig, varje steg på vägen.

Vanliga frågor om gravsättning

Hur lång tid tar det från dödsfall till gravsättning?

Tiden varierar beroende på om det är jordbegravning eller kremation. Vid jordbegravning sker gravsättningen oftast i direkt anslutning till begravningsceremonin, vanligtvis inom två till tre veckor efter dödsfallet. Vid kremation kan urnsättningen ske upp till ett år efter kremationen, vilket ger större flexibilitet.

Kan vi själva välja gravplats?

I många fall kan anhöriga välja gravplats, men det beror på tillgången på gravar och kyrkogårdens regler. Det är alltid bra att kontakta kyrkogårdsförvaltningen i god tid för att diskutera önskemål och möjligheter.

Måste vi ha en präst eller officiant vid gravsättningen?

Nej, det finns inget krav på att en präst eller officiant ska delta vid gravsättningen. Anhöriga kan själva hålla i ceremonin, eller välja en borgerlig officiant om det känns bättre. Det viktiga är att stunden utformas så att den känns rätt för de närvarande.

Vad kostar en gravsättning?

Kostnaden för gravsättning varierar beroende på vilken typ av gravplats som väljs och om det tillkommer kostnader för gravsten, skötsel och ceremoni. Begravningsavgiften täcker ofta grundläggande kostnader, men det kan tillkomma avgifter för särskilda önskemål.

Kan askan spridas på flera platser?

Nej, enligt svensk lag får askan inte delas upp och spridas på flera platser. Om askan ska spridas krävs tillstånd från Länsstyrelsen och spridningen måste ske på den plats som anges i tillståndet.