Alla som bor och är folkbokförda i Sverige har rätt till en gravplats. Rätten löper vanligtvis i 25 år, men kan därefter förlängas ytterligare. Den som har ansvaret för att sköta om graven kallas gravrättsinnehavare.

Gravrätten reglerar hur man får nyttja en gravplats, vem som kan vara ansvarig och vilka rättigheter och skyldigheter som följer av att vara gravrättsinnehavaren. Att ha en grav att gå till är många gånger en viktig del av sorgeprocessen men en grav att gå till är även en plats att besöka för att hedra de minnen som lever kvar. I Stockholm är det Stockholms stad som är huvudman för begravningsverksamheten medan det på andra orter vanligtvis är församlingarna eller pastoraten som fattar beslut om hur gravrätten ska tillämpas.   

Vad är gravrätt?

Gravrätt innebär att en person, en gravrättsinnehavare, har rätt att använda en bestämd gravplats under en viss period. Rätten gäller ofta i 25 år, men den kan förnyas om det önskas. Detta regleras av lagen och gäller både allmän begravningsplats och privata gravplatser.

Den person som får gravrätten kan i viss utsträckning bestämma hur graven ska skötas, vilka som får begravas där och hur gravstenen eller andra minnesmärken ska utformas inom de ramar som kyrkogårdsförvaltningen har satt upp . I Sverige begravs de flesta personer på en godkänd begravningsplats som kan vara en kyrkogård, en kommunal begravningsplats eller en privat begravningsplats, det är Länsstyrelsen som har till uppgift att godkänna en begravningsplats.

Gravrättsinnehavare och ansvar

Den som blir gravrättsinnehavare tar på sig ansvaret att se till att gravplatsen sköts enligt de regler som gäller för platsen. I vissa fall kan ansvaret delas mellan flera personer, till exempel om flera efterlevande vill ta ansvar för en gravplats. Det är dock viktigt att en person utses som huvudansvarig för att samordna besluten om gravens skötsel och användning.

Delat ansvar kan uppstå om till exempel flera syskon vill dela på ansvaret för en förälders gravplats. I sådana fall behöver det fastställas tydligt vem som har den formella rollen som gravrättsinnehavare. Det är möjligt för en annan person än den närmast anhöriga att bli gravrättsinnehavare, men detta behöver också regleras juridiskt.

Förnyelse och uppsägning av gravrätt

Gravrätten gäller normalt sett i 25 år, men det kan finnas regionala variationer beroende på plats och efterfrågan. Efter denna tid kan gravrätten förlängas, men det kräver att den ansvariga personen eller familjen aktivt förnyar rätten. Om gravrätten inte förnyas, kan graven återgå till kyrkogårdsförvaltningen, och platsen kan i vissa fall användas för andra ändamål.

En gravplats kan också upplåtas på annan plats än på en allmän begravningsplats, under förutsättning att det finns särskilda tillstånd och att det inte strider mot lokala föreskrifter.

Rättigheter och skyldigheter

Att vara gravrättsinnehavare innebär både rättigheter och skyldigheter. Rätten innebär att du i viss mån kan besluta om gravplatsens utformning och vem som får gravsättas där. Samtidigt innebär det en skyldighet att se till att gravplatsen hålls i gott skick. En gravplats som inte sköts kan bli föremål för ingripande från kyrkogårdsförvaltningen eller annan ansvarig myndighet.

Gravrätten regleras också av juridiska frågor, och ibland kan Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) bli involverad i fall där det råder oenighet om hur en gravplats ska hanteras, eller om gravrättsinnehavaren inte fullgjort sina skyldigheter.

Olika typer av gravplatser

Det finns olika typer av gravplatser som sinsemellan regleras olika tex traditionella kistgravar, urngravar, askgravplatser och minneslundar. Valet av gravplats påverkar ofta hur gravrätten utformas. Till exempel har du som gravrättsinnehavare större möjlighet att påverka hur gravplatsen pyntas med blommor och gravmärken och tex statyer om du har en kistgrav eller urngrav än om det är en askgravlund, askgravplats, minneslund eller kolumbarium.   

• Kistgrav: Den traditionella typen av grav, där det är möjligt att gravsätta en eller flera kistor som sänks ned i marken. I många kistgravar är även möjligt att gravsätta flera urnor. Många familjer väljer en kistgrav för att man vill ha en familjegrav där flera generationer kan gravsättas. På en kistgrav kan man även sätta en gravsten eller en annan form av gravmonument och även dekorera med blommor och andra växter. 
• Urngrav: Här begravs en urna med askan efter den avlidne. Många urngravar har plats för flera urnor och du kan sätta en gravsten eller ett annat monument. Du kan även dekorera med blommor och andra växter.
• Askgravplats: En plats där askan efter den avlidne gravsätts, men där den exakta platsen ofta inte är markerad individuellt. Istället har många kyrkogårdar en samlingsplats där man får sätta upp en namnskylt.
• Minneslund: En minneslund är en helt anonym gravplats där askan efter den avlidne sprids eller grävs ned utan individuell markering.

De olika gravskicken ger en mer eller mindre begränsad gravrätt , att begravas i en minneslund ger inte samma rättigheter som en full gravrätt, att påverka utformningen på gravplatsen Gravrätten och lagen

Gravrätten styrs av begravningslagen och förordningar. Enligt lagen är det den avlidnes önskemål som i första hand ska följas, såvida det inte strider mot andra lagar eller förordningar. Om inget testamente eller andra dokument finns som reglerar detta, kan de efterlevande, som en efterlevande make eller barn, träda in som gravrättsinnehavare.

Gravrätten omfattar inte bara rätten att nyttja en viss gravplats, utan också ansvaret för att den sköts enligt de regler som gäller för den aktuella platsen. Enligt lagen har gravrättsinnehavaren ansvar för att gravplatsen hålls i gott skick under hela gravrättens löptid.

Gravrätt för flera personer

I vissa fall kan gravrätten tilldelas flera personer, till exempel om flera syskon vill ha samma rätt att fatta beslut om en familjegrav. När flera personer är involverade, är det viktigt att alla parter är överens om hur gravplatsen ska skötas och vem som tar huvudansvaret. Om det uppstår oenighet kan detta leda till rättsliga processer, och i vissa fall kan kyrkogårdsförvaltningen bli involverad.

I ett rättsfall som behandlades av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) diskuterades just frågan om hur ansvaret för en gravplats kan delas mellan flera efterlevande. Detta beslut påverkade hur delat ansvar för gravrätter ska hanteras juridiskt i Sverige. Första målet gällde en tvist mellan syskon om hur en förälders grav skulle skötas, och det ledde till att tydligare riktlinjer infördes kring gravrätt för flera personer.

Begravning på annan plats

Gravrätten gäller främst på allmänna begravningsplatser, men det är också möjligt att ansöka om att få gravsätta den avlidne på annan plats, till exempel på privat mark eller i familjegravar som ligger utanför en allmän begravningsplats. Detta kräver dock särskilda tillstånd och följer strikta regler som fastställs av lokala myndigheter och Svenska kyrkan.

Stockholms stad och lokala regler

I olika delar av Sverige kan lokala regler påverka hur gravrätten hanteras. Stockholms stad har till exempel specifika regler och riktlinjer som påverkar hur gravplatser fördelas och förvaltas. Det är viktigt att känna till dessa lokala regler om du planerar att bli gravrättsinnehavare i en specifik kommun eller region.

Vad händer när gravrätten upphör?

Om gravrätten inte förnyas efter gravrättstiden återgår gravplatsen till huvudmannen för begravningsverksamheten, som beslutar vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas. Gravplatsen kan därmed nyttjas för ny gravsättning.

Planera begravningen med Fenix

Att planera en begravning med oss innebär att du får en begravning precis så som du vill ha den. Det är du som bestämmer, och vi kommer aldrig att försöka övertala dig att beställa sådant som är onödigt dyrt.

Planera och beställ per telefon eller via internet. Vill du hellre ha ett personligt möte ordnar vi det också. Slå oss en signal – vi ger kostnadsfri rådgivning alla dagar i veckan från 08.00 till 20.00.