Vem ordnade Drottning Elizabeths begravning?

Vem ordnade Drottning Elizabeths begravning?

Klicka nedan för att sätta ditt betyg
0.0/5.0 på 0 betyg

Drottning Elizabeth II, som gick bort 8 september i år, är den brittiska monark som suttit längst på tronen, och det kvinnliga statsöverhuvud som regerat längst, över huvud taget. Hennes regeringstid sträckte sig över 70 år och 214 dagar.

Därför är det inte konstigt att intresset för allt som har med begravningen att göra är stort, inte bara på brittiska öarna, och inte bara i de länder som ingår i det brittiska samväldet, utan i hela världen. Även i Sverige görs många sökningar på allt som har med drottningen och hennes begravning att göra.

Kondoleansbok för Elizabeth II

Ett uppdrag för en begravningsbyrå?

En fråga många ställer sig är vem som ordnade begravningen, som var den första statsbegravningen i Storbritannien sedan Winston Churchills begravning 1965. Det var också den första begravningsgudstjänsten för en brittisk monark i Westminster Abbey sedan George II begravdes 1760.

Var det en begravningsbyrå som fick uppdraget att arrangera ceremonin, med 2200 gäster från hela världen? Brittiska utrikesdepartementet ska, enligt Aftonbladet, ha jämfört begravningen med 100 statsbesök på några få dagar. Vid jordfästningen, som hölls i St Georges kapell på Windsor Castle, deltog däremot “endast” 800 gäster.

Faktum är att det inte var en begravningsbyrå som skötte planeringen av drottningens begravning, utan en brittisk adelsman, Edward Fitzalan-Howard, den artonde hertigen av Norfolk. Hertigen av Norfolk innehar sedan 1672 titeln lordmarskalk (Earl Marshal), och där ingår ansvaret för att arrangera statsbegravningar och kröningsceremonier. Den nuvarande hertigens farfar, den sextonde i ordningen, var den som planerade Winston Churchills begravning, Elizabeths kröning och ceremonin då nuvarande kung Charles fick titeln Prins av Wales.

Som många andra hade drottningen egna önskemål om hur hennes begravningsgudstjänst skulle utformas. Hon var även delaktig i planeringen av Operation London Bridge, planerna och arrangemangen som skulle genomföras vid hennes död. Eftersom drottningen avled i Skottland sattes även Operation Unicorn i verket. Detta var planen för vad som skulle göras om hon avled i Skottland.

Musik under begravningsgudstjänsten

Under begravningsgudstjänsten framfördes två musikstycken som skrivits speciellt för begravningen. Det första var “Like as the Hart”, en tonsättning av de första sju raderna av psalm 42 i den engelska psalmboken. Stycket hade komponerats av Judith Weir, som innehar titeln “Master of the King’s Music” vid det brittiska hovet, och framfördes acapella.

Det andra stycket, som skrivits speciellt för begravningsgudstjänsten, var “Who shall separate us?” av James MacMillan. Texten är hämtad från Romarbrevets åttonde kapitel, och även detta stycke framfördes acappella.

Flera stycken skrivna av brittiska kompositörer framfördes innan gudstjänsten inleddes, och när kistan bars in sjöng kören William Crofts “Funeral Sentences” (ibland kallade “Five Sentences set to Music”), ett stycke som ofta framförs vid begravningar i Storbritannien.

Körerna framförde även musikstycken som också framförts vid drottningens bröllop och kröningsceremoni. Självklart spelades också den brittiska nationalsången, “God Save the Queen”. När begravningstjänsten var över spelades första satsen ur Edward Elgars orgelsonat i G-dur, op 28.

20 års planering

Arbetet med att planera begravningen har pågått länge – i 20 år, enligt uppgifter i brittiska tidningar. Fitzalan-Howard har haft ett team till sin hjälp, som under denna period har växt från 20 till 280 personer. Vissa delar av Operation London Bridge började dock planeras redan på 1960-talet. Kistan tillverkades 30 år före begravningen, av engelsk ek och invändigt klädd med bly. Den var så tung att det krävdes åtta bärare istället för sex, vilket är det vanliga antalet.

Som förlaga har hertigen av Norfolk använt drottningens fars, George VI:s, begravning. Den ägde rum 1952, så åtskilligt har också behövt förändras. Ceremonier måste utvecklas i takt med att tiderna förändras, säger han till The Times. En viktig skillnad är att begravningen inte hölls på Windsor Castle, utan i Westminster Abbey. Detta för att alla gäster skulle rymmas över huvud taget.

Det är även hertigen av Norfolk som kommer att sköta planeringen av drottningens sons, Charles III:s, kröning. Denna kommer att äga rum någon gång under 2023, kanske 2 juni, eftersom detta datum markerar 70-årsjubileet för hans mor drottningens kröning. Elizabeth kröntes 16 månader efter att hon tillträtt tronen.

Hertigen kommer dock inte att begära något arvode för sitt arbete, varken med begravningen eller kröningsceremonin. Troligen har han tillräckliga inkomster från annat håll. Frågan är också om någon begravningsbyrå skulle vilja åta sig ett uppdrag av den här magnituden.

Släkten Fitzalan-Howard

Hertigen av Norfolk tillhör släkten Fitzalan-Howard, en av de äldsta adelssläkterna i Storbritannien. Dess historia sträcker sig tillbaka till kung Edward I, som regerade mellan 1272 och 1307. Släktens slott, Arundel Castle, har anor tillbaka till 1000-talet, och har varit hertigarnas residens i mer än 850 år.

Släkten har alltid hållit fast vid den katolska tron, och två av den nuvarande hertigens förfäder, Philip och William Howard, är martyrer i den katolska kyrkan. Drottning Elizabeth tillhörde, som alla regenter i England sedan 1500-talet, den anglikanska kyrkan. Att det alltid är hertigen av Norfolk som sköter uppgiften att anordna kungliga begravningar, trots att monarken har en annan tro, är ett starkt bevis på något som vi på Fenix gärna vill framhålla: det viktiga är inte att du väljer en begravningsbyrå som delar din tro, det viktiga är att du väljer någon som har stor erfarenhet av att arrangera begravningar.