Pär Lagerkvist, en av Sveriges mest framstående författare och Nobelpristagare i litteratur 1951, har skrivit många dikter som rör vid djupa och existentiella frågor. 

Hans dikter talar om livets och dödens mysterier på ett sätt som gör dem lämpliga för reflektion vid begravningar. 

Här är en topp 10 lista över Pär Lagerkvists dikter för begravning som ofta används eller passar väl vid begravningar med några rader från varje dikt för att ge en känsla av deras ton och teman.

1. Oroas ej

“Oroas ej för mig. 

Jag går till det som jag älskat mest.”

Denna dikt erbjuder tröst genom att betona att den avlidne är i frid och har gått till något älskat. Den ger en känsla av lugn och acceptans för de sörjande.

2. Kärlekens visa har inga ord

“Kärlekens visa har inga ord, 

den bara sjunger i våra hjärtan.”

Lagerkvist beskriver kärlekens eviga närvaro, som lever vidare i hjärtat även efter att en älskad har gått bort. Det är en påminnelse om att kärleken fortsätter trots förlusten.

3. Räds ej i uppbrottstimman

“Räds ej i uppbrottstimman.

 En vänlig hand lugnt ordnar båtens segel 

som för dig bort från kvällens land till dagens.”

Denna dikt skildrar döden som en övergång till en ny början snarare än ett slut. Den vänliga handen som hjälper att sätta segel representerar ett fridfull avsked.

4. Jag vet att bortom det jag dunkelt anar

“Jag vet att bortom det jag dunkelt anar finns nya ting, 

mer sällsamt underbara än de jag höll förundrad i min hand.”

Dikten uttrycker en känsla av att det finns mer bortom det synliga, och att dessa mysterier ger en rikedom som ingen kan ta ifrån oss.

5. Det är vackrast när det skymmer

“Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen 

rymmer ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden, över markens hus.”

Lagerkvist beskriver skymningen som en tid fylld med ömhet och kärlek, en tid då allt är nära och långt ifrån på samma gång.

6. En gång skall du vara en av dem

“En gång skall du vara en av dem som levat för längesen. 

Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna.”

Dikten reflekterar över hur vi en dag kommer att bli en del av det förflutna, men ändå leva vidare i naturens minne.

7. Aftonport till evigheten

“Aftonport till evigheten, tysta skymningsstund. 

Djupt fördold är hemligheten om vårt väsens grund.”

Lagerkvist beskriver övergången till evigheten som en tyst och mystisk stund, en port till något större och okänt.

8. Allt är nära, allt är långt ifrån

“Allt är nära, allt är långt ifrån.

 Allt är givet människan som lån.”

Dikten reflekterar över livets flyktighet och hur allt vi har är till låns, vilket ger en djupare förståelse för våra relationer och upplevelser.

9. Du gav oss allt, så allting tag

“Du gav oss allt, så allting tag, vår själ, vårt liv, vår tro, 

och bygg därav till framtids dag vår andes segerbro.”

Lagerkvist beskriver hur allt vi har fått och gett under livet bygger en bro till framtiden, en seger för vår ande.

10. Du sträcker ut din skymningshand

“Du sträcker ut din skymningshand och plågad själ får vila, 

du släcker hjärtats tunga brand och leder genom aftonland den trötte till hans vila.”

Denna dikt erbjuder en bild av frid och vila efter en lång kamp, där den plågade själen finner ro i skymningen.