En människa har gått bort. En person med egna tankar, idéer och åsikter. En kvinna eller en man som har upplevt lycka och glädje i livet, såväl som besvikelse och sorg. Genom livet har hon eller han löst tusentals vardagsproblem, skaffat sig vanor och erfarenheter och lärt sig saker som har präglat henne i livet. På vägen har hon skapat sig sin egen berättelse, och sin egen personlighet.

Att begrava en anhörig

Vi människor är alla unika. Vi ser saker på olika sätt och reagerar olika på det som händer i livet. Var och en av oss är en egen individ. Därför är det bara naturligt att vi som anhöriga vill göra även avskedet till något unikt och personligt.

Därför kanske vi inte ska ställa oss frågan ”hur brukar det gå till vid en begravning?” Det är lätt att följa strömmen och göra som andra gör – men försök hellre att själv skapa en bild av hur ni vill genomföra begravningen, så att avskedet blir vackert och värdigt.

3 enkla steg – så här planerar vi begravningen tillsammans

1. Gratis rådgivning: Hos oss får du kontakt med en personlig rådgivare som hjälper dig hela vägen i varje del av begravningsplaneringen. Här kan du fråga om vad som helst och berätta om hur du vill ha det.
2. Hjälp med alla förberedelser: Vi kan hjälpa dig med allt det praktiska. Du träffar prästen eller annan begravningsförrättare (officiant) och planerar ceremonin. Hela tiden finns din rådgivare till hands när du behöver hjälp.
3. Stöd vid begravningsceremonin: Våra representanter har god lokalkännedom och stor erfarenhet. Du kan med förtroende luta dig mot dem. Du kan tillåta dig själv att sörja utan orosmoment, och vi sköter det praktiska både före och under ceremonin.

Innan du börjar med planeringen

Även om du ganska snart efter dödsfallet behöver komma igång med planeringen av begravningen, finns det ett par saker du behöver ta hand om.

Det första gäller om den avlidne bodde ensam. Då behöver eventuella husdjur tas om hand, kyl och frys behöver tömmas och många andra saker. Läs gärna igenom vår Checklista vid dödsfall så missar du inget viktigt.

Det är också viktigt att ta reda på om den avlidne har formulerat någon sista vilja, om du inte redan har kännedom om det. När man planerar en anhörigs begravning vill man gärna ta hänsyn till den dödes egna önskemål.

Värt att tänka på: Fundera på om detta är vad han eller hon egentligen vill. Är den sista viljan rimlig? Kanske står det nedskrivet att det ska vara den enklaste träkistan och direktkremation utan någon ceremoni alls. Många gånger kan det handla om att man inte vill ställa till med ”onödigt besvär” för de anhöriga. ”Spridas i minneslund” kan betyda att man inte vill att ni anhöriga ska behöva ta hand om gravvården etc. Men kanske ni själva tycker att det vore skönt att ha en bestämd plats dit ni kan gå och sörja, och tala med den avlidne en stund. Så det finns ibland anledning att överväga orsakerna bakom den sista viljan.

Anlita begravningsbyrå

Du som anhörig avgör helt själv om ni vill anlita en begravningsbyrå eller inte. Men det är mycket att tänka på vid en begravning och den hjälp du får kan vara ovärderlig. Du får många goda råd, och ni bestämmer själva vad ni vill ha hjälp med, och vad ni vill göra själva.

Låt det gärna gå ett par dagar efter dödsfallet innan ni kontaktar oss. Då har ni hunnit bearbeta det inträffade en smula och har lättare att börja ta beslut och ta till er information. Håll bara i minnet att efter högst 30 dagar måste antingen gravsättning eller kremering ha gjorts. Kanske har ni nu också en någorlunda klar bild över hur ni vill utforma begravningen.

När ni kontaktar oss får ni en personlig rådgivare som hjälper er med allt, från planering till gravsättning och minnesstund. Det finns många beslut att ta längs vägen. Här följer en beskrivning av de vanligaste:

Olika begravningsformer

Om den avlidne tillhör något samfund är det i regel ganska givet vilken begravningsform man ska välja. En medlem i Svenska Kyrkan begravs följaktligen enligt kyrkans begravningsordning. Om så inte är fallet är det vanligt att man väljer en borgerlig begravning, som kan utformas helt fritt. Några väljer dock att gravsätta eller kremera utan någon ceremoni.

Plats för begravningen

En begravningsceremoni kan äga rum i en kyrka, ett kapell, krematoriekapell eller i en församlingslokal. Den kan också hållas vid graven, hemma eller i en samlingslokal. Det förekommer också att man håller till någonstans ute i naturen. Några formella krav finns egentligen inte.

Valet av lokal är ofta naturligt. En kristen begravning hålls oftast i en kyrka eller ett kapell. Det hänger ofta direkt samman med trosinriktningen.

Val av kista och urna

Att välja kista är ingen enkel uppgift. Dels för att det finns många olika modeller och färger, men också för att det kan medföra moraliska problem. Många är rädda för att välja en enkel kista av rädsla för att bli betraktade som snåla.

Men det finns inga rätt eller fel när det gäller att välja kista, och det är inte tabu att tänka på ekonomin i samband med en begravning. Följ helt enkelt era egna värderingar och välj efter vad ni själva tycker är lämpligt. Lika gärna som att beställa en dyr och vackert utsmyckad kista kan man köpa en enkel kista i obehandlat trä. Vill man, så kan man drapera kistan i ett vackert bårtäcke. En ceremoni blir inte ”värdigare” för att kistan är dyr.

Samma sak när det kommer till att välja urna. Följ ert eget hjärta och fundera inte över vad ”andra” ska tycka. Med all sannolikhet tänker de inte ens i sådana banor.

Gravsättning

Vilken gravsättning ni önskar är ett av de viktigare besluten att ta. Ska det vara en jordbegravning eller kremering? Begravningslagen säger här att den avlidnes önskan bör följas.

• Jordbegravning innebär att kistan med den avlidne sänks ner i en grav.
• Kremation, eller eldbegängelse, betyder att kistan med den avlidne bränns till aska, för att sedan gravsättas inom ett år.

Var ska den döde gravsättas? Valet av begravningsplats är ofta självklar, och de flesta gravsätts i sin egen hemförsamling. Men man kan även välja en annan ort, i mån av tillgång på gravplatser. Det finns ett antal olika typer av gravar, bland annat:

• Kista: Kistgravar för en eller flera kistor, eller gravkammare.
• Efter kremation: Urngravar för en eller flera urnor, urnkammare och kolumbarium eller askgravlund och askgravplats. Aska kan också grävas ner eller spridas i minneslund. Efter tillstånd från Länsstyrelsen kan man även få sprida askan i naturen.

Den dödes klädsel

I samband med kistläggningen kläs den döde i en vit svepdräkt innan kroppen läggs i kistan för att sedan transporteras till bisättningslokalen, där kistan förvaras fram till ceremonin. Men många väljer bort svepdräkten för att istället klä den bortgångne lite mer personligt, kanske i en fin kostym eller annan favoritklädsel.

Visning

När kistläggningen är avslutad finns möjligheten för de närmast anhöriga att besöka den döde för att få ta ett personligt avsked. De som väljer att göra det talar ofta om att det kändes bra att få ta ett sista avsked innan ceremonin. I samband med visningen får ni också möjlighet att lägga med personliga föremål i kistan – kanske ett föremål som haft stor betydelse i livet, eller teckningar från barnen.

Vill ni att någon anhörig ska medverka vid kistläggningen brukar det inte möta några hinder.

Dödsannons och begravningsprogram

Vem skriver och sätter in dödsannonsen i tidningarna? Vad ska den innehålla? En dödsannons är ett sätt att informera omvärlden om att ett dödsfall inträffat, men är också ett bra tillfälle att bjuda in till begravningsceremonin. Som komplement till annons i tidningen blir det allt vanligare att annonsera på familjesidan.se, men också via Facebook och andra sociala medier.

I samband med detta kan ni också fundera över om trycksaker ska tas fram. Det kan vara inbjudningskort att skicka eller tryckta begravningsprogram att dela ut inför ceremonin.

Ceremonin

Själva begravningsakten är en viktig del av planeringen inför begravningen. Här finns många frågor att ta ställning till, och mycket du kan påverka – beroende på vilken begravningsform ni väljer. Vid en kyrklig ceremoni är det ett fåtal tillägg man kan göra, eftersom man följer en strikt ordning. Motsatt så bestämmer ni allt på egen hand vid en borgerlig begravning. Här är några av de vanligaste delarna att fundera över.

• Vem ska komma på begravningen? Bestäm om begravningen ska vara öppen för alla eller om den ska ske i stillhet med bara de närmaste. Vilken klädkod gäller?
• Vid jordbegravning: Ska de anhöriga vara bärare av kistan eller ska andra göra det?
• Sång och musik. I samråd med präst väljer ni vilka psalmer som ska sjungas, och även om en solist ska framföra ett musikstycke. Väljer ni en borgerlig ceremoni väljer ni all musik själva. Det gäller såväl ingångs- som avslutningsmusik som musik under själva akten.
• Vår representant: Om ni så önskar, kan vår representant medverka vid begravningsceremonin. Vi ställer iordning lokalen, hjälper gästerna tillrätta och delar ut begravningsprogrammen, om sådana tagits fram. Efter ceremonin iordningsställer vi lokalen igen. Representanten medverkar också till att allt fungerar som det ska.
• Blomsterarrangemang vid ceremonin: Hur ska utsmyckningen se ut på kistan och i resten av kyrkan/lokalen? Finns det ett tema ni vill följa eller kanske smyckar ni med den avlidnes favoritblommor? Skall kistan smyckas med annat, t.ex. ett fotografi?
• Ska kistan vara öppen eller stängd? Det är mycket ovanligt i Sverige, och om ni vill ha öppen kista, bör gästerna förberedas på det.
• Vem ska vara officiant på begravningen? I kyrkan är det naturligt att prästen leder ceremonin, medan en borgerlig ceremoni kan ledas av i princip vem som helst; en anhörig, vän eller kanske en arbetskamrat.
• Det kan hända att någon vill hålla tal på begravningen. Fundera över när det ska ske och var personen ska stå någonstans.

Kom ihåg att försöka följa den dödes önskemål så långt det är möjligt. Möjligen med undantag för om ni misstänker att det är för er skull som önskemålen föreligger, som vi nämnde tidigare.

Minnesstund

Om ni ska hålla en minnesstund efter begravningsceremonin krävs en del planering, och en värd/värdinna som hjälper alla tillrätta. Ska inbjudningar skickas ut eller framföras muntligt? Vem ansvarar för den och hur ska den utformas? Och var? Andra saker som kräver lite eftertanke är förtäring, dukning, val av eventuell musik och tal. Ska kanske barnen ha ett eget bord?

Gravsten och gravmarkör

Om den döde ska jordbegravas behöver ni bestämma hur gravsten ska se ut. Det finns en mängd olika format och material att välja på. Eller kanske finns det redan en gravsten där endast testen behöver graveras in?

Det kan dröja ganska länge innan gravstenen är på plats, beroende på bland annat tillverkningstid och om det är tjäle i marken. Därför sätter man oftast en så kallad gravmarkör på graven så att de som vill besöka graven kan identifiera den.

Minnesalbum

Vill ni ta fram ett minnesalbum? Det blir ett vackert minne som ni kan dela ut till de anhöriga, eller till alla begravningsgäster. I albumet kan ni som planerat begravningen berätta om ceremonin och vilka som deltagit, lägga in fotografier, förteckning över blommor, kransar och minnesgåvor. Här finns stor plats för er egen fantasi, och ni kommer säkert på andra saker att ta med i minnesalbumet.

Det är också en vacker gest om de anhöriga tackar efter ceremonin. Hur det görs kan variera – ni kan göra det personligen när ni möts, skicka mail eller posta i sociala medier. Tackkort och annonser är andra möjligheter.

Till sist

Att planera en begravning är inte alltid så lätt. Det är många beslut som ska tas, och det i en situation där man ofta är i obalans. Men kom ihåg: vi på Fenix Begravning har lång erfarenhet av alla de praktiska ”måsten” som finns. Och vi finns här för er skull. Tveka inte att kontakta oss.