Jordbegravning

Jordbegravning

När någon går bort måste man så snart som möjligt bestämma om man vill ha en jordbegravning eller om kroppen ska kremeras. Av alla som avlider i Sverige begravs ungefär 20% i jord.

Topp 5 om jordbegravning

Jordbegravning är det gravskick som vi traditionellt sett har använt mest genom åren. Fortfarande är det ca 2 av 10 som begravs i jord.

  1. Jordbegravning måste enligt svensk lag ske inom 30 dagar efter dödsfallet
  2. Kista är obligatorisk. Det är inte tillåtet att begravas direkt i jord
  3. Kistan ska vara av obeständigt material (biologiskt nedbrytbar)
  4. Gravsättning kan ingå i ceremonin eller ske vid ett senare tillfälle
  5. Vissa trossamfund har svårt att följa sina seder på grund av svensk lagstiftning

En jordbegravning innebär att den avlidne läggs i en kista och sänks ned i jorden, varpå man täcker igen graven med jord. Det kan ske antingen som en avslutning på begravningsceremonin eller så görs gravsättningen någon eller några dagar efter ceremonin.

Ordna en värdig begravning

Hur vill du påbörja förberedelserna?

Börja med rådgivning per telefon eller boka möte

… eller …

Börja med att göra val online - få rådgivning sen

Rekommenderat företag fem år i rad
Rekommenderat företag 2015 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2016 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2017 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2018 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2019 Fenix Begravning
4.6 / 5.0411 kundomdömen

Jordbegravningens historik i korthet

Man har funnit tecken på att redan neanderthalarna grävde grunda gravar där man begravde de döda. De äldsta helt bekräftade fynden är dock ca 100 000 år gamla och hittades i Israel.

I Sverige och norden brändes de döda under lång tid. Det var t.ex. mycket vanligt under vikingatiden. Men med kristendomens intåg i Sverige fick detta ett slut och man började istället gräva gravar. Man begravdes direkt i jorden och det var inte förrän långt in på 1600-talet som det började bli vanligt med kista. Då var det ofta byns snickare eller familjen själv som tillverkade den.

Efter begravningen var det tradition att man höll rejäla fester, och dessa fester skilde sig egentligen inte nämnvärt från bröllopsfesterna på den tiden.

I slutet av 1800-talet började man så smått att återuppta seden med att bränna de avlidna, nu med särskilda kremationsugnar. I Sverige har vi tillämpat kremering i över 120 år och idag är ungefär 75–80% av alla begravningar en kremationsbegravning.

Jordbegravningar börjar öka i antal igen

kyrkogårdMed undantag av något enstaka år har kremering ökat för varje år som gått. Men kanske är denna trend på väg att brytas. Det finns signaler som antyder på att trenden är på väg att vända igen.

Bland annat visar undersökningar att unga människor i allt högre grad vill ha en jordbegravning istället för kremering. Orsaken är att man anser att det värnar om miljön, och att man vill vara en del av det naturliga kretsloppet. Den finns de som menar att kremationerna har nått toppen och att jordbegravningar, eller andra nya gravskick, kommer att bli fler.

Men det handlar inte enbart om ett generationsskifte. Inflyttningen till Sverige ökar och många av de som kommer har en tro som enbart tillåter jordbegravning.

Kista är obligatorisk

När någon ska begravas måste man enligt svensk lag alltid använda kista, oavsett om den avlidne ska kremeras eller begravas i jord. När det gäller kremering är den huvudsakliga anledningen arbetsmiljörelaterad. Men det är heller inte tillåtet att jordbegravas utan kista.

Detta ställer till problem för till exempel de som begravs enligt muslimska traditioner. Där är seden att man lindar in kroppen i vitt bomullstyg innan kroppen läggs ned i graven. Det här gör att man tvingas kompromissa, och ibland gör man hål i kistan för att tillåta jord att komma in. Inom islam väljer man i regel enklast möjliga kista.

Att välja kista hör till de saker man bör göra så snart som möjligt efter ett dödsfall. Dels för att det kan vara viss leveranstid om man vill ha en speciell typ av kista, och dels för att det är ett stort utbud av kistor idag. Det kan vara besvärligt att välja kista om man inte vet vad den avlidne hade för önskemål.

Det finns enkla, obehandlade kistor i trä och det finns rejält påkostade och eleganta kistor – och allt däremellan. Priserna rör sig om allt från några tusenlappar och upp till över 100 000 kronor. Men det är faktiskt också tillåtet att själv tillverka kistan, så länge den uppfyller vissa regler. Det går för övrigt utmärkt att även tillverka sin egen urna.

Ceremoni och jordbegravning

En begravningsceremoni ser olika ut beroende på vilken religion man tillhör. I Sverige sker ungefär 75% av alla begravningar enligt Svenska Kyrkans ordning. Och inom kyrkan varierar det om man avslutar ceremonin inne i kyrkan eller kapellet eller om man avslutar ute vid graven.

Vid en jordbegravning avslutar man vanligen begravningsakten genom att man bär ut kistan till gravplatsen. Under tiden ringer kyrkans klockor. Väl på plats ute vid graven läggs kistan på remmar som man använder för att försiktigt sänka ned kistan i graven.

Att bära kistan ut till gravplatsen är ett hedersuppdrag. Att på det här sättet få hjälpa sin anhörige eller vän en sista gång upplevs starkt av många. Vanligen är man sex stycken som bär kistan.

När kistan med den döde har sänkts ned tar begravningsföljet ett sista farväl och lämnar sina handblommor. Akten avslutas med att prästen lyser frid över graven.

Man kan också välja att avsluta ceremonin inne i kyrkan. Detta sker till exempel när den avlidne ska kremeras, men det förekommer också vid jordbegravningar. Då sköter kyrkogårdsförvaltningen om gravsättningen, och det är inte alltid som de anhöriga är med.

Olika alternativ för gravsättning

Gravsättning kan ske på många olika sätt. De flesta av dem är för gravsättning av urna eller aska, men det finns några olika alternativ för kistbegravning.

  • Kistgravplats: Kistgravplatsen är det traditionella sättet som har tillämpats i århundraden i Sverige. I gravplatsen finns det vanligen plats för flera kistor och de placeras oftast på olika djup för att man ska få plats med dem. En kistgravplats upplåts med 25 års gravrättstid, som automatiskt förlängs om någon annan gravsätts i samma grav senare. Då gäller gravrätten i 25 år från den senaste gravsättningen.
  • Kistgravlund: En kistgravlund är, precis som askgravlunden, ett anonymt gravskick utan gravrätt. Men istället för att gravsätta askan kan man också gravsätta en kista på samma vis. Anhöriga får vara med vid gravsättningen, och en namnbricka kan monteras i en gemensam gravvård. Brickan kan tas bort efter 25 år. Enskild utsmyckning får inte förekomma, men det finns en gemensam plats där man kan smycka med blommor och ljus. Det är bara kyrkogårdsförvaltningen och de anhöriga som vet exakt var graven finns.
  • Gravkammare: I regel ett underjordiskt rum till exempel under en kyrka. Kammaren är ofta försluten med ett stenblock. Detta är ett gravskick som inte är så vanligt, men det är på väg att öka i popularitet och det byggs nya gravkammare då och då, i takt med att efterfrågan ökar. Det är bland annat en vanlig tradition inom de ortodoxa kyrkorna.

Många har svårt att följa sina traditioner

Enligt lagen ska kremering eller jordbegravning ske inom 30 dagar efter ett dödsfall. Men innan det kan ske måste läkare skriva dödsintyg och skatteverket måste ha fått in intyget för att i sin tur registrera dödsfallet och utfärda dödsfallsintyg och tillstånd till gravsättning.

Denna procedur tar i bästa fall några dagar. Och det här ställer till problem för flera trossamfund, vars traditioner påbjuder att kroppen ska begravas mycket fortare än så. Det här gäller exempelvis för de som bekänner sig till judendomen där begravningen helst ska ske inom 24 timmar. Liknande problem infinner sig hos muslimerna, där seden påkallar begravning snarast, och helst inom 36 timmar.

Man kan påskynda pappersarbetet en smula, genom att be den läkare som konstaterar dödsfallet att faxa in intyget till skatteverket omgående.

Vad menar man när man säger jordfästning?

När man talar om begravningar är det många som använder ordet ”jordfästning” som en synonym till gravsättning. Detta är ett vanligt missförstånd som är vida utbrett.

Ordet jordfästning kommer egentligen från en urgammal ritual, en magisk handling som syftade till att hindra de döda från att hemsöka oss efter sin död. Så därför höll man en akt där man fäste den döda vid jorden. Ett exempel på det som de flesta är bekanta med, är Bockstensmannen i Varberg, som hittades i en mosse på 30-talet. När de fann honom hade han tre träpålar genom kroppen.

Namnet har följt med oss genom åren, men ritualen har förändrats kraftigt. Idag är jordfästning detsamma som vår tids begravningsceremoni.

Vilka tillämpar jordbegravning?

Olika kulturer och religioner har av naturliga skäl olika seder och bruk. Vissa tillåter endast kremering medan andra anser att det är att visa bristande respekt för den döde. Förutom Svenska kyrkan är det flera samfund som tillämpar jordbegravning. Dessa är de vanligaste: Buddhismen, Bahai, Islam, Judendomen, frikyrkorna, Hinduismen (präster och barn), Jehovas Vittnen, katolicismen och de ortodoxa kyrkorna.

Fenix Begravning ger dig all hjälp du behöver

Har du nyligen förlorat en närstående och behöver hjälp att planera en begravning? Hos oss får du hjälp att planera en vacker och värdig begravning precis så som du önskar att den ska se ut. Vi hjälper dig med allt det praktiska och är också med på plats vid begravningen om så önskas. Vi anpassar oss efter dina önskemål – inte tvärtom.

Planera och beställ per telefon eller via internet. Vill du hellre ha ett personligt möte ordnar vi det också. Slå oss en signal – vi ger kostnadsfri rådgivning alla dagar i veckan från 08.00 till 20.00. Du når oss på telefonnummer 020-82 82 82.

Ordna en vacker begravning

Att ordna en begravning behöver inte vara svårt. Kom igång med gratis offert och rådgivning.