Istället för en bouppteckning kan man under vissa ekonomiska omständigheter ersätta den med en så kallad dödsboanmälan. Det är en enklare form av bouppteckning, och ansökan görs hos kommunen där den avlidne var bosatt.

8 viktiga saker att tänka på om du ska ansöka om dödsboanmälan

1. Den avlidne får inte äga någon fast egendom, varken i Sverige eller utomlands.
2. Ansökan om dödsboanmälan måste göras inom två månader efter dödsfallet.
3. Ansökan ska skickas i de flesta fall till socialkontoret i den kommun (eller stadsdel) där den avlidne var folkbokförd.
4. Använd inga pengar innan dödsboanmälan är klar.
5. Rör ingenting i den avlidnes hem.
6. Låt eventuella räkningar som kommer ligga tills vidare. De pengar som finns i dödsboet ska i första hand gå till begravningskostnaderna.
7. Stoppa också alla fasta överföringar och autogiron.
8. Avsluta abonnemang och andra kontrakt.

Om det finns lite eller inga tillgångar i dödsboet

I normala fall ska en bouppteckning upprättas när någon avlider. Denna skall vara klar senast tre månader efter dödsfallet, och därefter har man en månad på sig att skicka in den till Skatteverket. Men i vissa fall kan man ansöka om dödsboanmälan.

• Om den avlidnes tillgångar och eventuell andel i en efterlevande make eller makas giftorättsgods inte räcker till mer än att betala för begravningskostnaderna och andra utgifter som uppkommer med anledning av dödsfallet.
• Om det inte finns någon fast egendom eller tomträtt bland den bortgångnes tillgångar. Om den efterlevande maken eller makan äger någondera har ingen betydelse för en dödsboanmälan efter den avlidne.

Om inte båda dessa kriterier infrias måste istället en bouppteckning göras. Men det finns andra saker som kan göra att det inte går att göra en dödsboanmälan. Det kan vara om ekonomin i dödsboet är komplicerad och svårvärderad eller om det krävs mycket efterforskningar för att bringa reda i den avlidnes tillgångar.

Likaså kan det vara tvunget att upprätta en bouppteckning om det finns ett testamente eller ett äktenskapsförord. Om det finns tvivel på att en dödsboanmälan kan göras, ska man istället upprätta en bouppteckning. Detsamma gäller om någon av dödsbodelägarna anser att man ska upprätta en bouppteckning. Då bör inte en dödsboanmälan göras.

Kan jag göra en dödsboanmälan själv?

Det är bara kommunen som kan göra en dödsboanmälan, närmare bestämt socialnämnden i den kommun där den avlidne var skriven. När man fått in ansökan brukar vanligen en tjänsteman inom kommunen först ta ett beslut om det är möjligt att göra en dödsboanmälan. Denna beslutsrätt delegeras från socialnämnden till tjänstemannen som tittar på ansökan och avgör om kriterierna för att frångå upprättande av bouppteckning är uppfyllda.

Din ansökan måste vara socialnämnden tillhanda senast två månader efter dödsfallet. Detta bottnar i att en bouppteckning ska upprättas senast tre månader efter att någon dör. Då har kommunen tillräckligt med tid på sig att avgöra om dödsboanmälan kan göras – och om så inte är fallet så finns det fortfarande tid att ta itu med bouppteckningen.

Hur går det till att ansöka om dödsboanmälan?

Det skiljer sig mellan landets kommuner i hur man hanterar ansökan om dödsboanmälan. I de flesta kommuner finns det en särskild blankett som ska fyllas i. Blanketten innehåller frågor om personuppgifter och dödsboets ekonomiska situation – tillgångar på dödsdagen samt vad som inkommit senare, som till exempel lön och pension etc.

Därutöver behöver man också bifoga en hel del handlingar och uppgifter. Exempel på detta kan vara:

• Dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket
• Namn och personnummer på alla dödsbodelägare
• En kopia på den senast gjorda deklarationen.
• Underlag på kostnader för begravning
• Underlag på kostnad för gravsten
• Uppgift om kontanter på dödsdagen
• Uppgifter från bank om vilka tillgångar som fanns på dödsdagen
• Kapital- och räntebesked från bank
• Uppgift om vilka utbetalningar som kommit in efter dödsdagen
• Uppgift om eventuella försäkringar
• Uppgift om eventuella skulder på dödsdagen
• Eventuellt testamente
• Protokoll från inventering av bankfack
• Värdering av lösöre i bostaden
• Eventuella tillgångar utomlands

Exakt vilka uppgifter som ska lämnas tillsammans med ansökan om dödsboanmälan skiljer sig från kommun till kommun. Därför är det bäst att börja med att kontakta socialkontoret i den kommun den avlidne är folkbokförd.

Vad händer när jag har skickat in ansökan?

Socialnämnden ska, efter det att ansökan inkommit, pröva att det finns förutsättningar för att göra en dödsboanmälan. Det är inte dödsbodelägarna som ansvarar för det, utan den som står bakom anmälan.

Socialnämnden värderar den avlidnes tillgångar och kollar upp om det finns något testamente eller äktenskapsförord, försäkringar eller bodelningshandlingar. Dessa ger värdefull information om hur stora tillgångarna är.

För att kunna göra en korrekt värdering är man i regel tvungen att göra ett besök i den avlidnes hem. Det är därför du helst inte ska ha besökt den avlidnes bostad. När socialnämnden kommer och besöker bostaden måste allt vara orört.

När alla tillgångar är värderade jämförs de med begravningskostnader och andra utgifter som uppstår med anledning av dödsfallet. Hit räknas till exempel kostnader för att ta hand om den avlidnes bo, hyra för bostad under uppsägningstiden och kostnader för att tömma och städa bostaden.

När alla kostnader räknats av från dödsboets tillgångar tar man beslut om dödsboanmälan ska göras eller om en bouppteckning krävs.

Fast egendom

Om det finns en fast egendom eller en tomträtt efter den avlidne kan man, som vi tidigare nämnt, inte göra en dödsboanmälan. Det beror på att det krävs en bouppteckning för att en arvinge eller en eventuell köpare ska kunna beviljas lagfart eller inskrivning av tomträtten. Här spelar det alltså ingen roll om det handlar om hela fastigheten eller om den avlidne bara ägde en lite del i fastigheten eller tomträtten.

Om det saknas pengar till att betala begravningen

Anledningen till att man gör en dödsboanmälan är att tillgångarna i dödsboet är så små att man inte behöver upprätta en bouppteckning. Och i en del fall finns det inte tillräckligt med pengar kvar i dödsboet för att täcka alla kostnader i samband med begravningen. Då finns möjligheten att ansöka om begravningshjälp hos kommunen.

Kommunen kan under vissa omständigheter ge ekonomiskt bistånd för den avlidne ska kunna få en värdig begravning. Det maximala beloppet skiljer sig mellan kommunerna, men i Socialstyrelsens riktlinjer kan man läsa att en kommun kan betala ut upp till ett halvt basbelopp. 2017 motsvarar detta 22 400 kronor.

Om du ser att den avlidnes tillgångar inte kommer att räcka till begravningskostnaderna, ska du kontakta socialkontoret i den kommun den avlidne bodde, för att få reda på vilka kostnader som de hjälper till med. Det varierar mellan olika kommuner, och en del betalar till exempel inte för dödsannonser eller gravsten.

Om du behöver ansöka om bistånd till begravningen är det några viktiga saker att tänka på.

• Dödsboets tillgångar måste vara orörda när du skickar in ansökan. Betala därför inga räkningar innan du ansöker.
• Be oss på Fenix att ta fram en offert på begravningskostnaderna.
• Kontakta den avlidnes bank, eller banker, och stoppa alla eventuella autogiron och stående utbetalningar.
• Ansökan ska skickas till den kommun där den avlidne var folkbokförd.

Om du beviljas ekonomisk hjälp så utgår kommunen ifrån dödsboets tillgångar på dödsdagen. Tillgångarna räknas sedan av från det maximala belopp man kan få i bidrag. Därför är det mycket viktigt att man inte rör pengarna som finns i dödsboet. De ska i första hand täcka begravningskostnaderna, och risken finns att det till slut inte finns pengar till begravningen, trots att man har fått bidrag från kommunen.

Om det kommer räkningar i den avlidnes namn, kontakta avsändaren och informera dem om dödsfallet och att en dödsboanmälan och/eller ansökan om bistånd lämnats in. Begär samtidigt uppskov med betalningen i några månader, och hänvisa till att det är ett dödsbo.

För att kommunen ska kunna beräkna vilket belopp som eventuellt kan beviljas, behöver de ha en uppfattning om begravningskostnaderna. Det enklaste är att du låter oss ta fram en kostnadsfri offert. Den kan du sedan lägga med som bilaga till ansökan.

När du till sist skickar in din ansökan så kom ihåg att det är den avlidnes hemkommun du ska vända dig till.

För att ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen måste du inte göra en dödsboanmälan. Du kan också söka bidraget med en bouppteckning.

Bouppteckning trots att dödsboanmälan har gjorts

Man kan bli tvungen att upprätta en bouppteckning även om det tidigare har gjorts en dödsboanmälan. Det måste göras om

1. Man upptäcker att det finns fler tillgångar i dödsboet än vad som tidigare var känt. Om dessa tillgångar innebär att förutsättningarna för en dödsboanmälan inte längre finns, måste en bouppteckning göras.
2. En dödsbodelägare eller någon annan ”vars rätt kan bero därav” (t.ex. borgenär eller förmånstagare) begär det.

Om en bouppteckning krävs efter att dödsboanmälan har gjorts, ska denna upprättas inom tre månader från det datum något av de två ovanstående händelserna inträffar.

Fenix hjälper dig att reda ut begreppen

Juridiken och byråkratin kring ett dödsfall kan vara snårig, och det är inte alltid så lätt att förstå alla regler. Hos oss kan du få hjälp med allt som rör ansökan om dödsboanmälan och begravningshjälp.

Undrar du över något kring detta, eller om begravningen i stort, är du hjärtligt välkommen att höra av dig till oss. Och om du vill ha hjälp med att planera en begravning så erbjuder vi kostnadsfri rådgivning alla dagar i veckan mellan 08.00 – 20.00 på telefonnummer.