Bouppteckning

Bouppteckning

Bouppteckningen är ett av flera juridiska dokument som måste upprättas i samband med ett dödsfall. Den ska vara klar senast tre månader efter dödsfallet, och skickas in till Skatteverket för registrering.

Vad är en bouppteckning?

blankett för bouppteckningEn bouppteckning är ett dokument som fastställer vilka som ärver den avlidne och vilka som är efterarvingar och dödsbodelägare. Den innehåller också en redovisning över den avlidnes alla tillgångar och skulder.

Om den döde var gift skall båda makarnas ekonomi tas upp. Även när den avlidne var sambo bör man redovisa dennes samboegendom när man upprättar bouppteckningen. Detta för att bouppteckningen ofta följs av en bodelning.

Om den avlidne hade upprättat ett testamente ska även det tas med i bouppteckningen.

Bouppteckningen skall upprättas senast tre månader efter dödsfallet, och vara skickad till Skatteverket inom fyra månader.

En bouppteckning ska innehålla:

  • Uppgifter om den avlidne. Namn, adress, personnummer, civilstånd, datum för dödsfallet och adressen till dödsboet.
  • Namn och adress på alla som ska kallas till bouppteckningen. Dessutom ska man ange släktskap med den avlidne och om personen är dödsbodelägare eller inte. Till sist ska det anges om det finns kallelsebevis och vilka som närvarade vid förrättningen.
  • Ingivare, alltså den person som är dödsboets företrädare gentemot Skatteverket.
  • Tillgångar. Alla den avlidnes tillgångar vid tidpunkten för dödsfallet. Det kan exempelvis vara fastigheter, bankmedel, värdepapper, fordon och försäkringar.
  • Skulder. Ange vilka skulder den avlidne hade på dödsdagen. Man kan också ta med begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen.
  • Namn på eventuell efterlevande i ett äktenskap.
  • Sambo. En efterlevande sambo kan begära att bodelning enligt sambolagen ska göras. Då ska man ange vilka av sambons ägodelar som ingår i bodelningen.
  • Övriga upplysningar. Andra faktorer som påverkar bodelning och arvskifte, som t.ex. äktenskapsförord, testamente, att en arvinge avsagt sig arvet – allt som kan ha betydelse i upprättandet av bouppteckningen ska tas med.
  • Underskrifter av bouppgivare och förrättningsmän.

När man skickar in bouppteckningen till Skatteverket skall följande dokument vara med:

skatteverket logo

  1. Själva bouppteckningen och en bestyrkt kopia av den
  2. Bevittnade (vidimerade) kopior av testamenten, kallelsebevis till förrättningen, arvsavståenden etc.
  3. Fullmakt i original, om sådan finnes

Varför gör man en bouppteckning?

Man upprättar en bouppteckning av flera anledningar. När den är registrerad har den flera funktioner:

  • Den fungerar som en legitimationshandling för dödsboet. De som är dödsbodelägare har rätt att gå till banken och uträtta ärenden eller avsluta bankkonton. De kan också sälja värdepapper, fastigheter och bostadsrätt. Innan bouppteckningen är klar får inga sådana transaktioner göras. Tillsammans med arvskiftet behövs den också för att arvingar ska få lagfart om de ärvt t.ex. bostaden, eller för att ta över ägandet av aktier.
  • Bouppteckningen är ett underlag för att kunna göra ett arvskifte, då den redogör för vilka tillgångar som finns efter den avlidne. Därmed utgör den också ett skydd för arvingarna.
  • Eventuella fordringsägare kan lättare bevaka sina fordringar på dödsboet.

Vem får upprätta en bouppteckning?

Många anlitar begravningsbyrån eller en annan jurist för att få hjälp med den ibland komplicerade process som det kan innebära att sammanställa bouppteckningen. Men den kan också göras av en privatperson, under förutsättning att hon eller han har nödvändiga kunskaper för att kunna upprätta en korrekt bouppteckning.

Om man ska upprätta en bouppteckning på egen hand, ska den av de efterlevande som bäst känner till dödsboets egendomar utses till bouppgivare och lämna alla nödvändiga uppgifter om dödsboet.

Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän, eller med ett annat namn, bouppteckningsmän. Dessa två personer får inte vara några som enligt lag eller testamente kommer att ärva den avlidne, eller som är ombud för någon av dessa. Till exempel kan inte en förvaltare, förmyndare eller god man vara förrättare.

Tillsammans med bouppgivaren upprättar förrättningsmännen själva bouppteckningen. Båda ska intyga att allt är korrekt nedskrivet och att dödsboet har värderats efter bästa förstånd.

På förrättningsdagen träffas dödsbodelägarna och andra som kallats till förrättningen och går igenom alla tillgångar och skulder i dödsboet. Vid förrättningen måste bouppgivaren och minst en av förrättningsmännen vara närvarande. Alla dödsbodelägare är inte tvungna att närvara, men de måste ha kallats till mötet i god tid.

Dödsbodelägare kan till exempel vara:

  • Efterlevande make/maka eller registrerad partner
  • Sambo, om bodelning ska göras
  • Arvingar på grund av släktskap med den avlidne
  • Universell testamentstagare
  • Efterarvingar efter en tidigare avliden make
  • Allmänna arvsfonden

Tilläggsbouppteckning

Om man skulle upptäcka vid ett senare tillfälle att det finns felaktigheter i bouppteckningen kan man i vissa fall vara tvungen att skriva en tilläggsbouppteckning. Detta är aktuellt om:

  • Man upptäcker ytterligare skulder eller tillgångar i dödsboet
  • Något annat fel har begåtts, t.ex. att dödsbodelägarna är felaktigt angivna eller att testamente saknas
  • Den efterlevande sambon begär skuldtäckning

Tilläggsbouppteckningen ska upprättas senast en månad efter man upptäcker felet, och skickas till Skatteverket senast en månad från förrättningen. Om tilläggsbouppteckningen beror på att en sambo begärt skuldtäckning har man tre månader på sig att göra förrättningen.

Dödsboanmälan istället för bouppteckning

Det är inte alltid man är tvungen att upprätta en bouppteckning. Man kan under vissa ekonomiska förutsättningar istället göra en så kallad dödsboanmälan. Det är en enklare form av bouppteckning som man kan ansöka om i de fall dödsboets tillgångar bara räcker till att betala begravningen och övriga kostnader som uppstår på grund av dödsfallet.

Ansökan om dödsboanmälan görs hos socialkontoret i den kommun där den avlidne var bosatt och kan beviljas under följande förutsättningar:

  • Om tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och övriga kostnader, enligt ovan.
  • Om det inte finns någon fast egendom eller tomträtt. Det har däremot ingen betydelse om den efterlevande maken eller makan äger någondera.

Båda dessa kriterier måste vara uppfyllda, och det finns dessutom andra faktorer som påverkar huruvida man kan beviljas dödsboanmälan. Om ekonomin i dödsboet är svår att reda ut och värdera, eller om det krävs mycket arbetet för att sammanställa dödsboets ekonomi kan det vara ett hinder.

Det kan också bli nödvändigt att upprätta en bouppteckning om det finns ett testamente.

Generellt gäller regeln, att om det kan finnas tvivel på att en dödsboanmälan kan göras, så ska man upprätta en bouppteckning.

Om dödsboet saknar tillgångar är det viktigt att man inte betalar några räkningar och att man säger upp alla autogiron och automatiska överföringar. Pengarna ska i första hand användas till att bekosta begravningen.

Vill du ha hjälp med bouppteckningen?

Att upprätta en bouppteckning är inte alldeles enkelt, i synnerhet om dödsboets ekonomiska situation är komplicerad och svårutredd. Därför hjälper vi självklart till om du känner att det behövs.

Många av våra kunder planerar hela begravningen med hjälp av telefon och vårt online-verktyg. Och våra rådgivare finns här på plats varje dag sju dagar i veckan, mellan 8.00 och 20.00. Du når på telefonnummer 020-82 82 82. Eller via e-post: kund@fenixbegravning.se

Ordna en värdig begravning

Hur du vill påbörja förberedelserna?

Börja med rådgivning per telefon eller boka möte

… eller …

Börja med att göra val online - få rådgivning sen

Rekommenderat företag fem år i rad
Rekommenderat företag 2015 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2016 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2017 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2018 Fenix Begravning Rekommenderat företag 2019 Fenix Begravning
4.7 / 5.0375 kundomdömen