När bouppteckningen och eventuell bodelning är klar, kan delägarna i dödsboet dela upp tillgångarna mellan sig. Ett arvskifte, som det kallas, är ett skriftligt avtal mellan arvtagarna som reglerar vem som ärver vad.

6 saker du behöver veta om arvskifte

1. Förutom bouppteckningen ska även en bodelning upprättas, om den avlidne var gift eller sambo. I bodelningen fördelas tillgångarna mellan den efterlevande och dödsboet. Först när detta är gjort kan ett arvskifte genomföras.
2. Arvskiftet är en handling där dödsbodelägarna skriftligen avtalar om hur tillgångarna ska fördelas mellan dem, alltså vem som ärver vad.
3. Det är obligatoriskt att upprätta ett arvskifte, såvida det inte bara finns en delägare i dödsboet. I det fallet räcker bouppteckningen som underlag för att föra över tillgångarna till arvingen.
4. Om den avlidne har lämnat efter sig ett testamente får inte tillgångarna fördelas innan testamentet har vunnit laga kraft.
5. Arvskiftet är ett privat avtal och behöver därför inte registreras hos myndigheterna.
6. Om det finns skulder i dödsboet ska dessa betalas innan arvskifte kan förrättas.

Hur går ett arvskifte till?

När arvet ska skiftas mellan dödsbodelägarna måste först alla skulder betalas, tillsammans med kostnaderna för begravningen. Därefter upprättas arvskiftet, som är en privat överenskommelse mellan alla arvingar.

I avtalet ska följande anges:

• Vad arvet består av, när alla skulder är betalda.
• Vilka som är dödsbodelägare
• Vilka som ärver
• Om det finns äktenskapsförord eller testamente ska dessa anges.

Dödsbodelägare är dels de som ärver enligt arvslagarna och dels de som är upptagna i ett eventuellt testamente. Finns det fler än en dödsbodelägare måste ett arvskifte upprättas. Dessförinnan ska alltså en bouppteckning upprättas

Arvskifte och bodelning

Om den avlidne var gift eller registrerad partner, och alla barn är gemensamma behöver inte ett arvskifte upprättas. Då ärver den efterlevande den avlidne och barnen ärver inte förrän även den andra makan eller maken går bort. Om det finns särkullbarn så ärver dock dessa direkt, och en bodelning måste då göras för att dessa barn ska kunna få ut sitt arv.

Bodelning vid ett samboförhållande ser annorlunda ut. En sambo har ingen arvsrätt såvida inte den avlidne testamenterat tillgångar till sambon. Som sambo kan man dock begära en bodelning av vad som kallas samboegendomen. I bodelningen ingår bara sådan egendom som har köpts för gemensamt bruk, till exempel bostad och bohag.

En begäran om bodelning ska lämnas in senast vid tidpunkten för bouppteckningens upprättande.

Om arvingarna inte är överens vid arvskiftet

Ett arvskiftesavtal ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare, och det är ju förstås önskvärt att alla är överens. Men ibland uppstår oenighet mellan parterna om hur tillgångarna ska fördelas. Kommer man inte fram till någon lösning kan domstol utse en så kallad skiftesman. Dennes uppgift är i första hand att försöka ena dödsbodelägarna, men om det inte är möjligt kan skiftesmannen göra ett tvångsskifte.

Arvskifte och minderåriga

Om någon eller några av arvingarna är omyndig ska deras talan föras av en god man eller förmyndare. Det kan vara någon som är minderårig, men också en äldre människa som av någon anledning förordats en god man eller förvaltare.

Avtalet ska i samtliga dessa fall undertecknas av överförmyndaren.

Fenix kan hjälpa er med arvskiftet

Om dödsboets ekonomi är komplicerad kan ni med fördel vända er till oss på Fenix. Vi kan hjälpa er med alla juridiska krångligheter som ibland uppstår i samband med bouppteckning och arvskifte. Vill du fråga oss om något? Ring oss på telefonnummer 020-82 82 82.

Boka gratis juridikrådgivning nedan