Bouppteckningen är ett av flera juridiska dokument som måste upprättas i samband med ett dödsfall. Den ska vara klar senast tre månader efter dödsfallet, och skickas in till Skatteverket för registrering.

Att förlora en närstående är alltid svårt, och mitt i sorgen hamnar man ofta mitt i praktiska och juridiska frågor. En av de första och viktigaste sakerna som måste ordnas är bouppteckningen. Många tycker att det låter både krångligt och formellt, men det behöver faktiskt inte vara så komplicerat som det låter. Här får du en tydlig och praktisk genomgång av vad en bouppteckning är, hur den går till och vad du behöver tänka på – steg för steg.

Vad är en bouppteckning?

Kort sagt är bouppteckningen en sammanställning av allt som rör den avlidnes ekonomi – alltså vilka tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen. I bouppteckningen listas också vilka som ärver och vilka som ska vara med och fatta beslut om dödsboet. Det är först när bouppteckningen är klar och registrerad som ni kan börja dela på arvet, sälja bostad eller avsluta konton.

Bouppteckningen fungerar som ett slags “identitetskort” för dödsboet och behövs för att kunna göra det mesta som rör den avlidnes ekonomi.

När måste bouppteckningen göras?

Bouppteckningen ska vara klar senast tre månader efter dödsfallet. När den är färdig har du en månad på dig att skicka in den för registrering. Om det av någon anledning inte går att bli klar i tid (till exempel om det är svårt att få tag på alla uppgifter), kan du ansöka om mer tid.

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Det är dödsbodelägarna – alltså de som ärver eller har rätt till del av dödsboet – som har ansvaret för att bouppteckningen blir gjord. Ofta utser man en person som känner till den avlidnes ekonomi bäst till bouppgivare. Bouppgivaren berättar om tillgångar och skulder vid själva bouppteckningsmötet.

Två personer som inte är arvingar eller har rätt till arv ska vara med som förrättningsmän. De ser till att allt går rätt till och skriver under bouppteckningen tillsammans med bouppgivaren.

Du kan göra bouppteckningen själv, men många tar hjälp av en jurist eller begravningsbyrå – särskilt om det är mycket att reda ut eller om det finns risk för oenighet.

Så går en bouppteckning till – steg för steg

1. Samla ihop alla papper och uppgifter

Börja med att ta reda på vad som fanns i dödsboet den dag personen gick bort. Det kan handla om:

• Bankkonton och fonder
• Fastigheter och bostadsrätter
• Bilar, båtar eller andra värdefulla saker
• Försäkringar
• Skulder och lån

Kom ihåg att det är värdet på dödsdagen som gäller.

2. Ta reda på vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar

Alla som har rätt till arv efter den avlidne ska vara med i bouppteckningen. Det kan vara barn, make/maka, sambo eller personer som står med i ett testamente. Efterarvingar är de som får ärva först när någon annan gått bort, till exempel om det finns en efterlevande make.

Dödsbodelägare kan till exempel vara:

• Efterlevande make/maka eller registrerad partner
• Sambo, om bodelning ska göras
• Arvingar på grund av släktskap med den avlidne
• Universell testamentstagare
• Efterarvingar efter en tidigare avliden make
• Allmänna arvsfonden

3. Kalla till bouppteckningsförrättning

Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till ett möte, en så kallad bouppteckningsförrättning. Kallelsen ska skickas i god tid – minst två veckor innan om personen bor i Sverige, och minst fyra veckor innan om någon bor utomlands.

Kan någon inte komma, räcker det att visa att personen blivit kallad (till exempel genom kvitto på rekommenderat brev) eller att personen ger fullmakt till någon annan.

4. Håll bouppteckningsmötet

Vid förrättningen går ni gemensamt igenom tillgångar, skulder och arvsförhållanden. Bouppgivaren berättar vad som finns i dödsboet och ni går igenom eventuella testamenten, äktenskapsförord och försäkringar. Det ska föras protokoll över mötet och alla får möjlighet att ställa frågor.

Minst en av förrättningsmännen och bouppgivaren behöver vara med på mötet.

5. Skriv under och gör klart bouppteckningen

När allt är klart skriver bouppgivaren och båda förrättningsmännen under bouppteckningen. Förrättningsmännen intygar att allt är riktigt och att tillgångarna är värderade på bästa sätt. 

Tilläggsbouppteckning

Om man skulle upptäcka vid ett senare tillfälle att det finns felaktigheter i bouppteckningen kan man i vissa fall vara tvungen att skriva en tilläggsbouppteckning. Detta är aktuellt om:

• Man upptäcker ytterligare skulder eller tillgångar i dödsboet
• Något annat fel har begåtts, t.ex. att dödsbodelägarna är felaktigt angivna eller att testamente saknas
• Den efterlevande sambon begär skuldtäckning

Tilläggsbouppteckningen ska upprättas senast en månad efter man upptäcker felet, och skickas till Skatteverket senast en månad från förrättningen. Om tilläggsbouppteckningen beror på att en sambo begärt skuldtäckning har man tre månader på sig att göra förrättningen.

Skicka in bouppteckningen

När bouppteckningen är klar ska den skickas in i original tillsammans med en bestyrkt kopia. Om det finns testamente, äktenskapsförord, kallelsebevis eller fullmakter ska även dessa skickas med. Spara alltid en kopia för din egen skull.

Vad händer efter att bouppteckningen är registrerad?

När bouppteckningen är registrerad får du tillbaka ett exemplar med stämpel. Först då kan ni börja dela på arvet, sälja bostad, avsluta konton och ta hand om andra juridiska ärenden i dödsboet.

Om något saknas – tilläggsbouppteckning

Upptäcker ni i efterhand att något saknas i bouppteckningen, till exempel ett testamente eller en skuld, ska ni göra en tilläggsbouppteckning. Den skickas in så snart som möjligt, och sen kan ni fortsätta med arvskiftet.

Dödsboanmälan – när räcker det?

I vissa fall räcker det med en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Det gäller om det inte finns några större tillgångar, ingen fastighet eller tomträtt och om pengarna bara täcker begravning och andra nödvändiga utgifter. Dödsboanmälan görs av socialtjänsten i kommunen.

Tips till dig som gör bouppteckningen själv

• Använd blanketter och checklistor för att inte missa något.
• Se till att alla som har rätt till arv blir kallade till mötet.
• Spara kopior på allt du skickar in.
• Dubbelkolla att alla uppgifter stämmer innan du skickar in bouppteckningen.
• Ta hjälp om du känner dig osäker eller om dödsboet är komplicerat.

Avslutningsvis

Bouppteckningen är en viktig del av att ta hand om det praktiska när någon gått bort. Den ger en överblick över ekonomin, visar vilka som ärver och gör det möjligt att avsluta dödsboet på rätt sätt. Det kan kännas som mycket att ta in, men med lite tålamod och ordning går det oftast bra. Och skulle du köra fast – tveka inte att ta hjälp. Det viktigaste är att allt blir rätt från början.

Vill du ha hjälp med bouppteckningen?

Att upprätta en bouppteckning är inte alldeles enkelt, i synnerhet om dödsboets ekonomiska situation är komplicerad och svårutredd. Därför hjälper vi självklart till om du känner att det behövs.

Många av våra kunder planerar hela begravningen med hjälp av telefon och vårt online-verktyg. Och våra rådgivare finns här på plats varje dag sju dagar i veckan, mellan 8.00 och 20.00. Du når på telefonnummer. Eller via e-post: kund@fenixbegravning.se

Boka gratis juridikrådgivning nedan

Vanliga frågor om bouppteckning

Måste jag anlita en jurist?

Nej, det går bra att göra bouppteckningen själv. Många tar hjälp, särskilt om det är mycket att reda ut eller om det finns risk för bråk mellan arvingarna.

Vad händer om något blir fel?

Om något är fel eller saknas kan myndigheten be om kompletteringar. Allvarliga fel kan göra att ni måste göra om bouppteckningen alternativt göra en tilläggsbouppteckning. 

Vad gör jag om någon inte kan komma på mötet?

Det går bra att delta via telefon eller videolänk. Om någon inte kan vara med alls, måste det finnas bevis på att personen blivit kallad eller att den gett fullmakt.

Hur lång tid har vi på oss?

Bouppteckningen ska vara klar inom tre månader från dödsfallet och skickas in inom en månad efter det.

Vilka papper ska skickas in?

Originalet av bouppteckningen, en bestyrkt kopia och eventuella bilagor som testamente, äktenskapsförord, kallelsebevis och fullmakter.

Vad händer om det finns tillgångar utomlands?

Även dessa ska tas upp i bouppteckningen. Kontakta gärna en jurist om du är osäker på vad som gäller i andra länder.

Vad är skillnaden mellan dödsbodelägare och efterarvinge?

Dödsbodelägare är de som har rätt till arv direkt efter dödsfallet. Efterarvingar är de som får ärva först när till exempel en efterlevande make har gått bort.

Vad gör en bouppgivare?

Bouppgivaren är den som bäst känner till dödsboet och berättar om tillgångar och skulder vid förrättningen.

Måste alla skriva under?

Nej, det är bouppgivaren och de två förrättningsmännen som skriver under bouppteckningen.

Vad är en förrättningsman?

Förrättningsmännen är två personer som inte är arvingar. De ser till att allt går rätt till och att värderingen är rimlig.

Hur får jag tag på en kopia av en bouppteckning?

Du kan beställa en kopia från myndigheten som registrerar bouppteckningar. För äldre bouppteckningar kan du vända dig till arkivet.