Den svenska begravningslagen styr den del av begravningsverksamheten i Sverige som rör våra allmänna begravningsplatser. Här säger man bland annat att den som är huvudman för begravningsverksamheten är skyldig att se till så att det finns tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar.

Nästan allt i samband med ett dödsfall och fram till begravning och gravsättning är reglerat i begravningslagen. Nedan hittar du mer information om de viktigaste punkterna, men i korthet anger lagen vad som gäller inom följande områden:

• Begravningsplatser. Här regleras vem som har ansvaret för begravningsverksamheten, skyldigheten att tillhandahålla gravplatser, vem som får hålla enskilda gravplatser och annat som rör själva hanteringen av gravar.
• Krematorier. Vem som får bygga krematorier och andra regler kring dess verksamhet.
• Anmälan om dödsfall. Vem informerar vem när någon avlider. Begravningslagen är tydlig när det gäller ansvarsfördelningen i samband med dödsfall.
• Intyg. Vem som utfärdar intyg i samband med kremering och gravsättning.
• Gravsättning och kremering. Här regleras allt i samband med att den avlidne kremeras och gravsätts. Platser, tidsfrist, förvaring av aska, vad som sker vid tvister om kremering och gravsättning och mycket annat.
• Flyttning av gravsatt stoft eller aska. När får man flytta på en kista eller urna?
• Gravrätten. Begravningslagen reglerar också allt som har med gravrätten att göra; innehavarens ansvar, förnyelse, upplåtelse och återlämnande etc.
• Särskilda bestämmelser. Ett kapitel i begravningslagen tar upp vad som gäller till exempel i händelse av beredskap eller krig.
• Begravningsavgiften. Vem ska betala begravningsavgift och vad är den till för?
• Tillsyn. Vem är det som övervakar begravningsverksamheten, och vad är ett begravningsombud?
• Ansvar, vite och överklagan. Vad händer när någon inte följer bestämmelserna i begravningslagen?

Begravningslagens regler om gravsättning och kremering

Lagen är tydlig – när någon har gått bort, bör dennes önskan om kremering och gravsättning respekteras och följas såvitt det är möjligt. Det är alltså inte i första hand de anhöriga som avgör hur begravningen ska se ut.

Om de anhöriga inte är överens om kremering eller gravsättning, skall huvudmannen på orten medla mellan parterna och fastställa eventuell överenskommelse. Lyckas man inte medla, skickas ärendet till Länsstyrelsen som prövar vem som ska bestämma över begravningen.

Innan någon kan kremeras måste någon av de närmast anhöriga skriva under ett intyg på att detta är vad familjen, och den avlidne, önskat.

När någon avlider, skall kremering eller gravsättning ske inom en månad efter dödsfallet. Vid kremering måste den avlidne gravsättas inom ett år, räknat från dödsdatumet. I undantagsfall kan Skatteverket medge visst anstånd, om det finns särskilda skäl för det.

Om askan inte har gravsatts inom den föreskrivna tiden, har huvudmannen (Svenska Kyrkan, utom i Tranås och Stockholm, där kommunen är huvudman) rätt att låta gravsätta den.

Askan får inte förvaras hemma hos en enskild person, utan skall förvaras på krematoriet eller hos huvudmannen för begravningsverksamheten på orten. Askan kan utlämnas till någon enskild om denne ska:

1. –föra askan till en begravningsplats på annan ort
2. –gravsätta askan på annan plats än en begravningsplats, t.ex. sprida askan till sjöss
3. –föra ut askan ur Sverige för att gravsätta den utomlands

Om huvudmannen vet att det föreligger en tvist om var och hur den avlidne ska gravsättas får askan inte lämnas ut innan tvisten är löst.

Gravrätt och gravrättsinnehavare

En gravrätt skall upplåtas för minst 15 år och högst 50 år, eller för alltid. Gravrätten gäller i 25 år om ingen särskild överenskommelse träffats. Gravrätten får bara utövas av den person som är antecknad som gravrättsinnehavare i gravboken eller gravregistret.

En grav kan också upplåtas med så kallad begränsad gravrätt. I regel innebär det att gravrättsinnehavaren bestämmer över vilka som får gravsättas i samma grav, men har ingen bestämmanderätt när det gäller gravplatsens utseende och skötsel eller utsmyckning. Detta ansvar ligger då på kyrkogårdsförvaltningen.

När gravrättstiden löper ut kan gravrättsinnehavaren förlänga gravrätten. Detta förutsätter dock att

• Gravplatsen har varit välvårdad
• Upplåtelsen inte medför ”något synnerligt men” för platsens ändamålsenliga skötsel och ordnande
• Gravrättsinnehavaren själv har sagt att han vill förnya gravrätten

Det är alltså gravrättsinnehavaren som har rätt att besluta vem som får begravas inom gravplatsen. Om det finns flera gravrättsinnehavare och de inte är överens om detta kan upplåtaren besluta i frågan. Det skall dock tas hänsyn till att barn bestämmer före barnbarn, och föräldrar har företräde framför syskon, som i sin tur har företräde framför syskonbarn.

Innehavaren av gravrätten bestämmer också om hur gravanordningen (t.ex. gravsten) ska se ut, såväl som gravplatsens utsmyckning och utseende i det stora hela. Kyrkogårdsförvaltningen kan dock ha begränsningar i denna bestämmanderätt för att bibehålla ett enhetligt utseende på begravningsplatsen.

Begravningsavgiften

I begravningslagen fastslås att alla som är folkbokförda i Sverige ska betala den så kallade begravningsavgiften. Mottagare är huvudmannen för ortens begravningsverksamhet, det vill säga Svenska Kyrkan, eller kommunen. (I skrivande stund endast Stockholm och Tranås.)

Begravningsavgiften betalas via skattsedeln, och de tjänster som den bekostar är

• Gravplats (eller motsvarande) på en allmän begravningsplats i 25 år
• Gravsättning, där även öppning och återfyllning av graven samt iordningställande ingår
• Transporter som uppstår efter det att huvudmannen övertagit ansvaret för den avlidne. Dock inte transport för gravsättning utanför hemorten.
• Kremering
• Bisättningslokal
• Lokal för ceremoni

Här kan du läsa begravningslagen i sin helhet.

Begravningslagen kompletteras av Begravningsförordningen

I Begravningsförordningen finns en mängd olika föreskrifter som är kopplade till begravningslagen. Här hittar vi mer detaljerade bestämmelser inom lagen, som reglerar följande:

• Gravkarta
• Gravbok och gravregister
• Gravbrev
• Kremationsjournal
• Återvinning av metall som inte förbränts vid kremering
• Dödsbevis och intyg om dödsorsaken
• Gemensamma bestämmelser
• Dödsbevis
• Intyg om dödsorsaken m.m.
• Socialstyrelsens föreskrifter
• Tillstånd till gravsättning eller kremering när stoft har förts in till Sverige
• Intyg för gravsättning av stoft och kremering
• Vid kremering och gravsättning
• Vid överförande av aska
• Gravsättning på någon annan plats än begravningsplats
• Utströende av aska
• Delning av aska
• Gemensamma bestämmelser om utströende och delning av aska
• Utförsel av stoft från Sverige
• Passersedel
• Kistans beskaffenhet m.m.
• Utförsel av aska från Sverige
• Reglering av kostnader vid gravsättning
• Begravningsombud
• Begravningsombudets uppgifter
• Hur begravningsombud utses och entledigas
• Utbildning av begravningsombud
• Begravningsombudens ersättning och redovisning

Du som vill fördjupa dig i begravningsförordningens alla detaljer hittar hela lagtexten här.

Planera begravning med Fenix Begravningsbyrå

Ingen kan hålla reda på alla lagar och förordningar, och det är inte lätt att sätta sig in i den krångliga byråkratin som uppstår vid ett dödsfall. Låt oss hjälpa dig med att planera begravningen – då missar du inget viktigt och du slipper dessutom att drabbas av en massa onödiga kostnader. När du planerar en begravning tillsammans med oss är det du som bestämmer!

Ring eller besök oss för kostnadsfri rådgivning. Från första kontakten får du en personlig rådgivare som sedan finns vid din sida när du än behöver hjälp och råd.

Du når oss alla dagar i veckan mellan 8.00 och 20.00 på telefonnummer 020-82 82 82. Eller via e-post: kund@fenixbegravning.se