När en närstående familjemedlem går bort är det inte bara förlusten och sorgen vi har att kämpa med. Mitt i kaoset ska man också börja planera för begravningen och tänka på kostnaderna och på vem som betalar vad.

En begravning kan kosta så lite som några tusenlappar. Men beroende på vilka tillval man gör och hur ”lyxig” kista etc. man köper kan en begravning hamna på uppåt 40 000 kronor – ibland över 100 000 kronor. Men vem betalar egentligen vad?

Begravningsavgiften täcker vissa begravningskostnader

Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar skatt betalar ca 0.22% av sin lön i begravningsavgift. Denna avgift garanterar alla oavsett samfundstillhörighet (om man har någon) vissa transporter, kremering, gravsättning och en gravrätt i 25 år på allmän begravningsplats. Den bekostar också bisättningslokalen.

Kyrkoavgiften

Till skillnad från begravningsavgiften betalas kyrkoavgiften enbart av dem som är medlemmar i Svenska Kyrkan (andra samfund har liknande avgifter). Avgiften täcker de kostnader som uppstår för begravningsgudstjänsten, officiant och annan personal i kyrkan, musik och kistbärare. Det kostar heller inget att hålla ceremonin i kyrkan.

Kommun eller landsting betalar begravningstransporter

På många håll kostar transporten till bårhus ingenting. Kommun eller landsting har traditionellt sett stått för den kostnaden. Men på flera håll i landet har en del kommuner börjat at ta ut en avgift för dessa transporter. Främst gäller det transporter från äldreboenden och sjukhem.

Om det finns försäkringar

Inte sällan har det avlidne skaffat sig en livförsäkring eller en så kallad begravningsförsäkring. Det kan även finnas hemförsäkringar som täcker delar av begravningskostnaderna. Så det kan vara en bra idé att kolla upp vilka försäkringar som eventuellt faller ut.

En begravning betalas delvis av dödsboet

Resten av begravningskostnaderna betalar dödsboet, alltså de tillgångar som finns kvar efter den avlidne. Tillgångarna ska täcka kista och eventuell urna, delar av transporterna och minnesstunden för att ta några exempel. Dödsboet betalar också dödsannonsen, trycksaker som begravningsprogram och inbjudningskort, gravstenen och naturligtvis begravningsbyråns arvoden.

Att tänka på här är att man inte betalar några räkningar, utom löpande kostnader för t.ex. hyra, telefon och el, om det finns en efterlevande som bor kvar i bostaden. I övrigt är begravningskostnaderna och bouppteckningen prioriterade.

Du som är anhörig behöver i regel inte tänka på det ekonomiska för din egen räkning. Alla kostnader tas ur dödsboet.

Vem betalar begravningen om det saknas pengar?

Finns det inte tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala begravningen kan man vända sig till den avlidnes hemkommun för att få hjälp, så kallad begravningshjälp. Hur stort belopp man kan få varierar, men Socialstyrelsen rekommendationer är upp till ett halvt basbelopp.

Det viktiga att ha i minnet när man ska ansöka om hjälp hos kommunen är att dödsboets tillgångar måste vara orörda. Man räknar nämligen av dödsboets tillgångar från det maxbelopp man kan få i begravningshjälp.

När det saknas pengar i dödsboet behöver man ofta inte göra någon bouppteckning. Det kan räcka med en dödsboanmälan, som är en sorts enklare variant av bouppteckning. Ansökan görs hos Socialnämnden i den kommun där den avlidne var skriven.

Här kan du läsa mer ingående om Begravningshjälp.

Fenix Begravning hjälper dig att ha koll

Det är inte lätt att hålla isär alla begrepp, eller veta vad allt kostar och vem som betalar begravningens olika delar. Du kan med förtroende vända dig till oss för gratis rådgivning alla dagar i veckan. Väljer du att planera en begravning med oss, har du en personlig rådgivare vid din sida från första dagen.

Välkommen att höra av dig! Vi finns på telefonnummer 020-82 82 82. Du kan också självklart besöka oss på vårt kontor: Klarabergsgatan 35 i Stockholm. Eller kontakta oss via e-post: kund@fenixbegravning.se.