Kyrkoavgift och begravningsavgift – vad är skillnaden? Vem betalar vad och vart går egentligen pengarna? Vi reder ut begreppen om vad som är vad och vad som ingår i avgiften.

Vad är begravningsavgiften?

Alla som är folkbokförda i Sverige och har en beskattningsbar inkomst betalar en årlig avgift, den så kallade begravningsavgiften. Det är en avgift som inte har något att göra med vilken religion du tillhör, om någon. Denna avgift är till för att täcka kostnaderna för huvudmännens begravningsverksamhet i landet.

Det handlar här om:

• kostnader för vissa transporter i samband med att någon avlider
• gravplats och gravrätt på allmän begravningsplats i 25 år
• gravsättning, inklusive öppning och återfyllning av graven samt iordningställande
• kremering
• bisättningsrum
• ceremonilokal

Huvudmännens ansvar ligger i att man är skyldig att tillhandahålla och underhålla begravningsplatser för alla de som bosatta inom deras förvaltningsområde. Man ska också säkerställa att det finns tillräckligt med gravplatser.

Huvudmannen, i regel kyrkogårdsförvaltningen, ska också kostnadsfritt tillhandahålla lokaler för förvaring av kistan (bisättningslokal) och lokal för själva begravningsakten. Även all verksamhet vid krematorier och kapell ligger under deras förvaltning.

Huvudmän för begravningsverksamheten i Sverige är Svenska Kyrkan, med undantag för Stockholm och Tranås där kommunen är huvudmän. Det är huvudmännen som står som mottagare av pengarna, och som beslutar om avgiftens storlek, och i skrivande stund (2017) är avgiften 7,5 öre per intjänad hundralapp i Stockholm. Tranås tar ut 24 öre medan resten av landets kommuner tar 24,6 öre.

Det är många som inte ens känner till att de betalar en begravningsavgift, men det sker automatiskt via skattsedeln.

Vad som inte bekostas av begravningsavgiften

Övriga kostnader som kan bli aktuella vid en begravning bekostas av dödsboet, det vill säga de tillgångar som den avlidne lämnar efter sig. Det kan vara kista och urna, begravningsceremonin, vissa av transporterna, extra musikframträdande under ceremonin och allt som rör minnesstunden.

Kostnader för att sköta om graven ingår inte heller i avgiften. Det är gravrättsinnehavarens ansvar att se till att gravplatsen hålls i vårdat skick.

Därtill kommer t.ex. blomsterarrangemang och andra dekorationer, dödsannonser i tidningarna, inbjudningskort, begravningsprogram, tackkort och begravningsbyråns arbete. Även tillverkning och montering av gravstenen bekostas av dödsboet.

Betalar alla kyrkoavgift också?

Kyrkoavgiften är däremot en avgift som bara Svenska Kyrkans medlemmar betalar. Men till skillnad från begravningsavgiften går pengarna till en mängd andra verksamheter än bara begravningsverksamhet.

1. Kyrkans öppna förskola
2. Hembesök och sjukbesök
3. Gemenskapsträffar för äldre och ensamma
4. Jourhavande präst
5. Arbete i krissituationer
6. Själavårdssamtal
7. Familjerådgivning
8. Projekt till stöd för människor i arbetslöshet
9. Körer och musiker
10. Underhåll av kyrkor och kulturarv
11. Stöd till människor på flykt
12. Stöd till sörjande
13. Stöd till människor som är nyanlända i Sverige
14. Tillfälligt ekonomiskt stöd
15. Stöd till svenskar utomlands
16. Stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser
17. Svenska Kyrkans arbete internationellt, bl.a. vid katastrofer och biståndsprojekt

De som är medlemmar i Svenska Kyrkan har via kyrkoavgiften rätt till kostnadsfri begravningsceremoni inom kyrkan. Avgiften täcker kostnaderna för präst eller annan officiant, vaktmästare och kyrkomusiker. De som inte är medlemmar kan under vissa omständigheter också beviljas en kyrklig begravning, men då mot en avgift för personal och hyra av kyrka eller kapell.

Begravningslagen

Vem som betalar begravningsavgift och vad huvudmännen får använda pengarna till regleras i Begravningslagen. Lagen innehåller bestämmelser om i stort sett allt som rör begravningsverksamheten i Sverige. Här hittar vi lagar och förordningar om:

• Begravningsplatser. Vem som ansvarar för verksamheten och tillhandahåller gravplatser och annat som rör begravningsplatserna.
• Krematorier. Allt som rör regelverket kring krematorieverksamheten.
• Anmälan om dödsfall. Vem informerar vem när ett dödsfall inträffar?
• Intyg. Regler om vem som är ansvarig för att de nödvändiga intygen utfärdas.
• Gravsättning och kremering. Allt som har med kremeringen att göra. Var de får utföras, tidsgränser, vem som får handskas med askan och mycket annat.
• Flyttning av stoft eller aska. Får man flytta på en kista eller urna, och i så fall när?
• Gravrätten. Vad som gäller angående gravrättens förnyelse, upplåtande och återlämnande och om gravrättsinnehavarens ansvar.
• Kriser. Vad händer om landet hamnar i beredskap eller krig?
• Begravningsavgiften.
• Tillsyn. Vem övervakar att allt går rätt till inom begravningsverksamheten?
• Ansvar, vite och överklagan. Om någon bryter mot bestämmelserna i begravningslagen – vad händer?

Fenix hjälper dig att reda ut begreppen

Begravningsavgift, kyrkoavgift, huvudmän… Känns det luddigt och oöverskådligt? Lugn, det kan vara svårt för vem som helst att greppa alla lagar och förordningar. Att sätta sig in i all juridik och vem som betalar vad i samband med en begravning är ingen lätt uppgift.

Låt oss på Fenix guida dig förbi alla krångligheter på vägen. Vi ser till att du inte missar några viktiga detaljer i planeringen och att du inte drabbas av några onödiga kostnader. Vi kommer aldrig att försöka med ”säljsnack” för att sälja på dig något du inte vill ha. Hos oss är det du som bestämmer!

När du tar kontakt med oss får du gratis rådgivning – från första stund har du en personlig rådgivare vid din sida som ger dig hjälp och råd hela vägen.

Du hittar oss sju dagar i veckan på Klarabergsgatan 35 i Stockholm. Du är varmt välkommen att besöka oss. Du kan också ringa oss på telefonnummer 020-82 82 82. Eller skriv till oss via e-post: kund@fenixbegravning.se