Det är allt fler som vill ordna en begravning utan att hålla en ceremoni. Många gånger beror det på att den avlidne själv har önskat det, andra gånger vill de anhöriga hålla ceremonin vid ett senare tillfälle. Oavsett orsak är du välkommen att planera en direktkremation tillsammans med oss på Fenix – tryggt, bekvämt och okomplicerat.

Viktigt att tänka på vid direktkremation

• Försäkra er om att alla anhöriga är ense om att ha en begravning utan ceremoni, i synnerhet om den avlidne inte har uttryckt en egen önskan om det.
• Vid ett dödsfall skall, enligt svensk lag, gravsättning eller kremering ske inom 30 dagar. Väljer du kremering utan att först hålla en ceremoni, har du upp till ett år på dig att bestämma hur och var gravsättning skall ske. Naturligtvis kan begravningsceremoni med urnan ske i samband med gravsättningen.
• En begravning utan ceremoni kan ske om ni som anhöriga inte vill ha någon begravningsakt alls.
• Det kan också vara ett lämpligt alternativ om ni vill ha en privat ceremoni i stillhet, utan kista.
• Vid direktkremation sker ofta gravsättning utan att de anhöriga är närvarande.
• Om askan skall spridas till havs är det vanligt att man håller en begravningsceremoni ombord på båten.
• Kista är obligatorisk, även vid en begravning utan ceremoni.

Varför har man en begravning utan ceremoni?

Många kan tycka att det verkar lite känslokallt att begrava en anhörig utan att hålla en begravningsceremoni. Men det finns flera anledningar till att man väljer att gå tillväga på det sättet.

Många gånger handlar det om att man inte har möjlighet att samla släkt och vänner förrän senare. Därför väljer man direktkremation för att kunna hålla en ceremoni vid ett senare tillfälle. Antingen i samband med gravsättning på en begravningsplats eller för att sprida askan i naturen eller till havs.

Många som avlider har uttryckt en önskan om att få begravas i hemlandet. När detta är avsikten håller man i regel ingen ceremoni här, utan väljer att kremera kroppen för att därefter föra askan utomlands och genomföra begravningsakten där.

En anledning kan vara så enkel som obeslutsamhet. De anhöriga kanske inte är överens om vilken typ av ceremoni de vill ha, om ens någon alls – eller så har man svårt att bestämma sig. Därför väljer man att kremera den avlidne, för att på så sätt få lite mer tid på sig. Efter en kremation har man ett år på sig efter dagen för dödsfallet att gravsätta askan och att hålla en ceremoni.

En vanlig orsak till direktkremation är att den avlidne har önskat att det ska vara så. Och många gamla vill göra det så enkelt som möjligt för de efterlevande, de vill helt enkelt inte vara till besvär. I de här fallen kanske man som anhörig ska fundera på orsaken till denna önskan. Om det enbart är för att inte ”vara besvärlig” för de anhöriga, kanske man kan vara lite olydig och tänka på hur man själv vill ha det – även om man så långt som möjligt ska följa den dödes önskan. Som anhörig kan det vara viktigt att få ta ett ordentligt, värdigt avsked istället för att följa den dödes önskan om att ”få ner mig i jorden bara”.

Det finns också de som anser att de har fått ta sitt avsked innan den anhörige avled. De tycker att de har fått en fin stund tillsammans och redan fått säga adjö. Varför skulle man då ha en ceremoni och ta farväl en gång till? Men många gånger glömmer man i dessa fall av att även övriga släktingar, vänner och arbetskamrater också behöver få ett avslut och ta farväl av den avlidne.

Ibland handlar det om att en mycket avlägsen släkting har gått bort. Och den anhörige, som kanske inte ens visste att personen fanns, får ett brev som innebär att det är hans eller hennes ansvar att sköta begravningen.

En relativt ny trend är att man kanske inte håller någon ceremoni officiellt. Istället sker begravningsakten mer privat, i hemmet tillsammans med eller utan den avlidne. Man väljer att hålla en personligt utformad ceremoni, beroende om man är troende eller inte.

Viktigt att berätta i förväg hur man vill ha det

För anhöriga är det alltid en trygghet att veta hur den avlidne vill bli begraven. När någon dör och vi inte har en aning om deras åsikt om begravningssätt och ceremoni kan de anhöriga hamna i bryderi, och uppleva att det är besvärligt att planera begravningen när man inte vet. Många gånger kan de efterlevande ha olika åsikter, och i värsta fall kan det till och med leda till att man blir osams om begravningen.

Om man vill bli begraven utan ceremoni, det vill säga bli kremerad direkt och gravsatt i minneslund eller annan gravsättning för urna, är det extra viktigt att man pratar med sin familj om det. Man kan känna att man inte vill vara till besvär för de efterlevande och att man vill underlätta begravningen så mycket som möjligt.

Ofta ser dock de anhöriga saken på ett annat vis. Många upplever inte alls att det är ”besvärligt” att ha en riktig begravningsceremoni. Tvärtom känner man ofta att man behöver få ta farväl på ett värdigt och stillsamt sätt. Ofta känner man också att man vill ha en plats att gå till för att sörja, och kanske prata en stund med den bortgångne.

Pratar man igenom det här i förväg är det inte alls givet att önskan om en direktkremering utan ceremoni står fast. Det allra bästa är om man sedan skriver ned sina önskningar. Då uppstår inga tveksamheter bland de anhöriga när man väl hat gått bort.

Jag vill hålla begravningen utan ceremoni – hur går det till?

Om du väljer att direktkremera så hämtar vi den avlidne, ordnar med kistläggning och kör direkt till krematoriet. Om du så önskar kan du hålla en ceremoni vid ett senare tillfälle, eller låta askan gravsättas i t.ex. en minneslund eller askgravplats.

1. Direkt vid dödsfallet: Fundera noga över anledningen till att ni vill ha en direktkremation. Är det vad den avlidne hade önskat? Var det för att underlätta för er anhöriga, men har det istället skapat oro och tveksamheter? Skulle den döde stått fast vid sin önskan om hon eller han vetat att ni faktiskt vil ha ett annat avsked?
   Prata gärna med någon av våra personliga rådgivare, de kan ge dig all hjälp du behöver.
2. Före begravningen: Bestäm ett datum för direktkremering. Vi på Fenix kan bistå med hjälp med allt det praktiska; administration med Skatteverket, kontakter med sjukhus, omhändertagande och transport av den avlidne. Vill du hålla en ceremoni senare med urna eller föra askan utomlands bestämmer ni det nu.
3. Kremering: Kremering (eller gravsättning) skall ske inom 30 dagar efter dödsfallet. Vi hämtar den döde och tar hand om kroppen. Därefter transporteras kistan till ett krematorium för kremering. Askan läggs i en urna för att spridas i minneslund eller gravsättas i t.ex. en askgravlund.
4. Efter kremeringen: Du kan välja att hålla en begravningsceremoni med urnan, eller att helt avstå från ceremoni. Senast 12 månader efter dödsfallet ska gravsättning ske. Skall ingen ceremoni hållas sker gravsättning eller askspridning inom några veckor efter kremeringen. Skall askan föras utomlands så görs det inom 12 månader efter kremeringen.
   Senast 3 månader efter dödsfallet upprättas en bouppteckning. Vi på Fenix hjälper er med detta om behov finns.

Fenix hjälper dig att planera begravningen.

Vi på Fenix Begravning anser att du ska kunna ordna med en begravning utan att känna stress och oro. Hos oss bestämmer du helt själv hur begravningsceremonin ska gå till. Hos oss får du också tydlig information om vad allt kostar – inga dolda kostnader tillkommer. Oavsett om du vill ha en ceremoni eller inte hjälper vi dig hela vägen på bästa sätt.

Kontakta oss gärna om du undrar över något, eller vill ha hjälp med att planera för begravningen. Hos oss får du alltid en personlig rådgivare som hjälper dig hela vägen.

Välkommen att ringa oss alla dagar mellan 08.00 – 20.00 på telefonnummer.