Tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering begränsades till 1 månad år 2012. Sedan dess förekommer det oftare att man väljer att hålla begravningsceremonin med urna istället för kista. I övrigt går såväl förberedelser som ceremoni vid en urnbegravning till på samma sätt som vid en ceremoni med kista.

6 saker att tänka på när man ska köpa en urna

• En urna skall vara tillverkad av lätt förgängligt material, det vill säga att den måste vara biologiskt nedbrytbar.
• Om urnsättning skall ske i kolumbarium eller urnmur måste däremot urnan vara av icke förgängligt material. Den får alltså inte vara nedbrytbar.
• Urnan kan vara av enklare slag om ceremonin hålls före kremering, och gravsättningen sker vid ett senare tillfälle.
• Om urnan ska vara med vid begravningsceremonin är det viktigare hur urnan ser ut, och de flesta väljer en lite finare urna.
• Om man vill sprida askan till havs finns det särskilda sjösättningsurnor att köpa, som löses upp i vatten. Glöm inte att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att sprida aska till sjöss eller i naturen.
• En urna kan utformas på en mängd olika sätt. Det finns urnor som har helt annan form än en traditionell urna. Det finns stora möjligheter att skapa en urna som speglar den avlidnes personlighet. Man kan också helt enkelt välja den urna man själv tycker är allra vackrast.

Därför väljer allt fler att hålla ceremonin efter kremeringen

2012 ändrades begravningslagen, och det fastslogs att tiden mellan ett dödsfall och gravsättning eller kremation får vara högst 30 dagar. Sedan dess har det blivit allt vanligare att anhöriga väljer en begravning med urna. Det finns flera anledningar till detta

Dels har man större möjlighet att hålla begravningsakten där man vill, och inte nödvändigtvis i en kyrka eller ett kapell. Om man vill hålla ceremonin ute i naturen är det enklare att ta med urnan till platsen. Och i de fall begravningen sker i anslutning till begravningsplatsen kan man genomföra gravsättningen i direkt anslutning till ceremonin. Man behöver därmed inte planera in ytterligare ett tillfälle för att ha gravsättningen, vilket är nödvändigt om kroppen ska kremeras och man ska hålla ceremonin med kista.

En annan anledning är den som kanske mest har att göra med att tiden mellan dödsfall och begravning förkortades, nämligen att ge släkt och vänner tid att planera in ett besök till begravningen. Då väljer många anhöriga att kremera den avlidne före ceremonin, och man har då betydligt längre tid på sig att planera en begravning med urna istället för kista.

Vilka olika typer av urnor finns det?

Begravningsurnor finns i alla sorter och storlekar. Tack vare att antalet kremeringar idag är så stort, har utbudet växt enormt på senare tid. De kan vara av glas, trä, plast och många andra material.

I huvudsak delar man in urnor i två typer, lätt förgängliga eller icke förgängliga. Vad det innebär är helt enkelt om de är biologiskt nedbrytbara eller om de är beständiga. Vilket man väljer beror på hur urnan ska gravsättas. Några av de vanliga materialen i urnor är:

• Keramik
• Mässing
• Brons
• Rostfritt stål
• Aluminium
• Natursten
• Glas
• Trä
• Koppar
• Porslin

Utformningen av urnorna varierar ännu mer. Förutom de som ”ser ut” som en urna kan du hitta de som är formade som droppar, kuber, skulpturer, figurer som Buddhas och änglar, urnor med ljus, flygande tefat, stenar, kuddar och mycket annat. Man kan välja att dekorera urnorna med ädelstenar, målade motiv, kors och andra symboler. Listan skulle kunna göras hur lång som helst.

Får jag tillverka en urna eller kista själv?

Om man så önskar går det utmärkt att själv tillverka såväl urna som kista. Det finns dock en hel del krav som måste uppfyllas, både gällande val av material som mått.

Urnor

När det gäller urnor är det vanligaste felet med egentillverkade urnor att de är för små. Askan får inte plats i urnan. När stoft och kistan har kremerats är mängden aska normalt ca 5 liter. Föreningen SBT (Samrådsgruppen Begravningsbranschen Träindustrin) lämnar följande förslag:

• Cylinderformad urna: innermått diameter ca 160 mm, höjd 250 mm
• Kvadratisk urna: bottenplatta ca 130 x 130 mm, höjd 280 mm.

Urnan skall dessutom vara miljövänlig, av förgängligt material och kunna tätförslutas. Några lämpliga material är trä, spånplatta, board, plywood eller liknande. Urnor som ska gravsättas i kolumbarium eller urnmur skall dock vara av beständigt material.

Kistor

När det gäller kistor är det viktigt att den inte är för stor. Då riskerar man att den inte går in i kremationsugnen. Den skall vara max 210 cm lång, 70 cm bred och 60 cm hög.

Materialet skall vara miljövänligt och vara tillräckligt stabilt för att klara en värdig hantering och för att stå emot jordtrycket vid en jordbegravning. Den måste också vara vätsketät.

Om man målar kistan skall färg eller lack vara vattenbaserad.

Så här går en begravning med urna till

Många tror att en ceremoni med urna istället för kista skulle kännas ”fattig”, och att det skulle vara svårt att göra begravningsakten personlig. Men det går att ordna utsmyckning av urnan och platsen runt bordet på ett vackert, personligt och stämningsfullt sätt. (se bild)

Själva begravningsceremonin är precis densamma som när man håller akten med kista. Det som skiljer är att kremeringen är gjord före ceremonin och att det istället för en kista står en urna på ett bord framför de deltagande.

När kremering skall ske avslutas begravningsakten inne i kyrkan eller kapellet, och kistan förs därefter till krematoriet. Men när begravningen sker med urna kan man fortsätta ceremonin och avsluta den med att gå ut till gravplatsen och sänka urnan i antingen en kistgrav eller en urngrav.

Som anhörig är man också välkommen att delta när gravsättning skall ske i kolumbarium eller askgravlund – däremot inte vid gravsättning i minneslund, då det är en anonym gravplats.

Alternativ för gravsättning av urna

När gravsättning skall ske med urna finns det ett flertal alternativ:

• Kistgravplats. En kistgravplats har i regel plats för 2 eller fler kistor i samma grav, och man kan dessutom även gravsätta urnor i dem. Gravrättstiden är 25 år från senaste gravsättning, och kan därefter förlängas.
• Urngrav. Egentligen samma sak som en kistgrav, med undantag av att man endast gravsätter urnor i den. Normalt brukar det finnas utrymme för 4–8 urnor i samma grav. Anhöriga får närvara vid gravsättningen. Gravrättstid är densamma som för kistgrav.
• Minneslund är ett gemensamt område där man gravsätter askan anonymt. Därför får anhöriga inte närvara vid gravsättningen. Askan kan antingen grävas ner eller strös ut ovan mark. Platsen markeras inte och man får heller inte som anhörig placera ut enskilda utsmyckningar eller andra föremål. Däremot finns det en gemensam plats där man kan placera ut blommor eller gravljus. Skötsel och underhåll görs av kyrkogårdsförvaltningen.
• Askgravplats. En gravplats där man gravsätter askan på ett gemensamt område, så som sker i en minneslund. Här markeras dock platsen och ofta får de anhöriga delta. Gravrättstiden är 25 år, och gravplatsen sköts om av kyrkogårdsförvaltningen. En askgravplats har i regel plats för flera urnor.
• Askgravlund. En askgravlund är ungefär detsamma som en minneslund. Askan grävs ner, med eller utan urna, och anhöriga kan närvara vid gravsättningen. Inte heller här märks platserna ut, men man kan sätta upp en skylt med den avlidnes namn och födelse- och dödsdatum. På vissa håll finns särskilda glastavlor där man kan gravera in namnet istället för att sätta upp individuella skyltar.
• Kolumbarium. På många håll i landet finns möjlighet att gravsätta askan i så kallade kolumbarium. Det är som en liten nisch i en vägg där urnorna förvaras, ofta synliga. Dessa är i regel placerade inomhus, t.ex. i en stenvägg under en kyrka, eller i särskilt anpassade lokaler som enbart är till för ändamålet. En liknade form av gravsättning är urnmurarna, som oftast är placerade utomhus. På många håll i världen är dessa nischer öppna, men i Sverige hålls de slutna.
• Sprida aska. Man måste inte gravsätta askan efter den avlidne på en begravningsplats. Hos Länsstyrelsen kan man få tillstånd att strö ut askan på mark eller över havet. Det ska inte vara i närheten av bebyggelse, tomtmark, sjöar och vattendrag eller nära rekreationsområden. I regel medges tillstånd om platsen du angett anses lämplig och att det anses uppenbart att askan kommer att hanteras på ett värdigt sätt. I ansökan ska du bifoga:– Registerutdrag med släktutredning från folkbokföringen på Skatteverket.
  – Karta över den plats där askan ska spridas. Platsen skall markeras på kartan.
  – Eventuellt tillstånd från markägare.Det är ganska vanligt att man håller en begravningsceremoni på själva platsen där askan ska spridas.

Enligt lag måste du alltid ha en kista

Enligt begravningslagen måste alltid den döde ligga i en kista. Detta gäller oavsett om gravsättningen ska ske i form av en jordbegravning eller om den döde ska kremeras. Att man måste ha en kista vid kremeringen beror på arbetsmiljörättsliga skäl.

Vi hjälper dig att planera begravningen

Är det något du undrar över när det gäller begravningar, så vänd dig med förtroende till oss på Fenix. Hos oss får du alltid en personlig rådgivare som hjälper dig hela vägen.

Välkommen att ringa oss alla dagar mellan 08.00 – 20.00 på telefonnummer.