Tomas Tranströmer är en av Sveriges mest älskade och respekterade poeter. Hans dikter rymmer ofta djupa tankar om livet, döden och naturen, vilket gör dem särskilt passande för begravningar. Här är några av hans verk som kan ge tröst och eftertanke vid en sådan ceremoni:

“Romanska bågar”

“I den stora, tomma kyrkan står turisterna i skock. Takets höga valv mörknar i skumrasket.

En ängel utan ansikte omfamnar mig och viskar genom hela kroppen: ‘Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.'”

Denna dikt påminner om människans ständiga sökande och vårt djup, något som kan ge tröst i sorgen. En dikt av Tranströmer kring döden som kan 

Efter en död

“Nu går jag hem genom snön som går till mitt knä. Där är han ju med mig, min döde vän.

Hur han förändrats, hur han vuxit i ljuset! Vi ses ibland på nätterna i hans gamla rum

och han pratar om att det finns inget efteråt. Det är nu, och nu bara, och sedan inget mer.”

Här fångar Tranströmer den starka känslan av närvaro som en älskad kan lämna efter sig, även efter döden.

Sorgegondol nr. 2

“Vägen huggits av. Tystnaden kommer galopperande.

Jag känner igen mig, världen är som vanligt.

Duvan som satt orörlig en hel förmiddag

börjar gå och skärskådar mig från nya vinklar.”

Denna dikt reflekterar över den djupa stillheten och tystnaden som kan följa med sorgen.

Svarta vykort

“Det händer att man vaknar kl. 4 och inte kan somna om.

Man får något i sig som är starkare än människorna.

Det är lika starkt som Gud.

Vi är en stor familj som går och lägger oss olika tider, men alla vaknar vi kl. 4 och tittar mot väggen.”

Denna dikt speglar en känsla av universell mänsklig upplevelse och samhörighet i de tysta, mörka timmarna av natten, vilket kan ge tröst i en tid av förlust.

Sommarslätt

“I den öde huset där ingen bor finns det en soffa,

en gammal spegel där man kan spegla sig.

Fönstret är öppet mot himlen som öppnar sig.”

Tranströmer fångar känslan av en stilla, övergiven plats där minnen och tystnad samverkar, vilket kan skapa en rofylld atmosfär vid en begravning.

Preludium

“Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.”

Denna dikt reflekterar över hur insikter kan mötas och skapa förståelse, vilket kan ge en känsla av klarhet och ro.

Den halvfärdiga himlen

“Morgonens gryning, tystnadens sus. Smärtan har en mjuk kärna.”

Tranströmer beskriver gryningens stillhet och den mjuka kärnan i smärtan, vilket kan ge tröst och en känsla av frid.

Den stora gåtan

“Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.”

Denna dikt betonar hur oväntade insikter och frid kan hittas i stunder av förvirring och sorg.