Ingrid Nilsson

En era tog slut när vår mamma Ingrid Nilsson somnade in för alltid. 93 år gammal hade hon upplevt det mesta.
Uppvuxen i Andra världskrigets Tyskland där hon bodde på barnhem och klosterskolor och flyttades allt längre söderut i landet i takt med krigsfronten. De allierades intåg. Efterkrigstidens hunger, där allt som betydde något var att få en anställning inkl kost och logi.
Ambitionen att bättra på sina betyg genom utlandsstudier och praktik förde henne till Sverige en Luciamorgon 1950.
Här träffade hon efter några år vår far Lennart och tillsammans övertog de familjens gård på Hallandsåsen. 36 gemensamma år fick de innan pappa gick bort för 30 år sedan. Ett liv präglat av kärlek, skratt och hårt arbete.
Engagerad i lokalpolitiken i Båstad under många år och oändligt stolt över att hon som invandrad kvinna nådde positioner med möjlighet att påverka. Aldrig rädd för att säga vad hon tyckte, med en stark vilja och alltid full av kreativa förslag och lösningar.
Ett socialt geni, full av livsglädje, nyfikenhet och upptåg. Som överallt stiftade nya bekantskaper vilka ofta övergick till att bli livslånga vänner.
Mamma gav oss barn och barnbarn så mycket. En osviklig förmåga att ta vara på de små, gärna gratis, glädjeämnena i livet. Massor av kärlek. Men också förväntan på ansvarstagande och självständighet. På hårt arbete i kombination med skratt och trevlig samvaro.
Hon var en överlevare så många gånger, men igår tog hennes tid slut och vi är många som kommer att sakna henne oändligt mycket.
Men som hon själv skulle sagt: "När Gud stänger en dörr så öppnar han ett fönster". Vi hittar nog fram till det i sinom tid.

Katarina & Johan

Gilla Dela Anmäl