Ketty Gunnarsson

Det var härligt att som barn komma till Hasselstigen och delta i middagsförberedelser och sen umgås. Ketty var alltid intresserad av hur vi hade det i skolan och det var stunder av värme och skratt. På senare år är ett starkt minne när vi firar Anna 50 år och Ketty kör loss på dansgolvet så vi "ungdomar" baxnar. Hon var en riktig krutgumma. Tack för att jag fick lära känna dig

Camilla

Gilla Dela Anmäl

Ketty,
Ecrire ce message a été pour moi une source de douleur. Il m’a fallu du temps pour aligner les mots et trouver les termes, les expressions susceptibles de traduire ce que je ressens face à votre départ si brutal Je ne suis pas certaine d’y être arrivée, je suis même persuadée du contraire. Mais, mon souhait le plus profond, à travers ces lignes, est de faire revivre la personne que vous êtes et de manifester à quel point j’ai été chanceuse de voir nos chemins se croiser au long des années.
Ils se sont croisés à de nombreuses reprises. J’ai des souvenirs de déambulation à travers les rues toulousaines, de week-end à Ore, de votre présence lors du mariage D’Agnes et Sabrina ou de l’HDR de Cecilia…. Je vous revois, ce jour- là, élégante, assise, attentive à un discours qui n’était pas dans votre langue, souriante, toujours souriante et ce sourire c’est ce que je garde de vous. Je l’ai toujours vu sur votre visage. Dans ma mémoire, il y aussi, bien sûr, des pensées pour ce que j’ai pu partager lors de mes séjours en Suède, et notamment mes 70 ans à vos côtés. Je revois votre complicité avec Anna, Cecilia, vos petits-enfants, votre dynamisme, votre humour. Je vous vois toujours partante pour… toujours prête à… toujours tout... J’aimerais tellement pouvoir rester comme vous au fil des années qui passent.
Vous resterez toujours dans mes pensées et souvent présente, je le sais, j’en suis persuadée, dans mes discussions avec Cecilia.

Michèle

Michèle

Gilla Dela Anmäl

Nous avons eu la chance de vous connaître et de partager quelques instants avec vous. Vous nous avez accueilli chez vous, dans votre jolie maison et votre beau pays. Les bras grands ouverts, une énergie à toute épreuve, un visage toujours souriant, voici l'imagine que j'ai en tête lorsque je pense à vous. Vous nous avez accepté dans votre famille avec gentillesse. Votre esprit était généreux et ouvert, je me trouve chanceuse de vous avoir connu. Un jour, nous ferons découvrir la Suède à Aimy et Lana et nous parlerons à coup sûr de vous. Vous resterez un exemple pour beaucoup d'entre nous. Je vous fais 2 bises, une sur chaque joue, à la française, pour vous souhaiter un beau voyage.

Hélène

Gilla Dela Anmäl

She Is Gone ( A poetry by David Harkins 1981)

You can shed tears that she is gone
Or you can smile because she has lived

You can close your eyes and pray that she will come back
Or you can open your eyes and see all that she has left

Your heart can be empty because you can't see her
Or you can be full of the love that you shared

You can turn your back on tomorrow and live yesterday
Or you can be happy for tomorrow because of yesterday

You can remember her and only that she is gone
Or you can cherish her memory and let it live on

You can cry and close your mind, be empty and turn your back
Or you can do what she would want: smile, open your eyes, love and go on.

Ketty, we still can't believe that you are gone. It felt like it was only yesterday when we were having tea and a chat at Hesselstigen, celebrating Midsummer at Svålon and at Anna's, you rolling up your sleeves and helping us out at our new apartment, listening to your funny stories and your firm advise and of course, your high speed driving each time you send us to the boat quay. Always smiling, always laughing, embracing the three of us with love and acceptance.

Thank you for being an incredible mother in law to me and a wonderful step-grandma to Emma and Riva.

Your legacy of kindness and strength will continue to inspire the three of us everyday.

We love you Ketty and we will miss you. Sleep tight, till we meet again, somewhere in a far-off place. Kramar.

Siti Norani, Emma and Riva

Gilla Dela Anmäl

Ketty, så minns vi dig!
En välkomnande, glad och positiv människa med stor nyfikenhet på livet, det glittrade i dina ögon när man pratade med dig.
Ringde man på dörren så blev man alltid inbjuden på kaffe och en pratstund.
När vi sågs på Svalön var du alltid pigg, glad och alert. Du var oftast aktiv i diskussionerna, berättade historier om ditt eget innehållsrika liv eller satt bara och såg på alla med ett belåtet leende på läpparna.
Du höll dig i god form och Rickard kallade dig "ett fysiskt fenomen", vi håller alla med.
Vi minns när vi var på 80-års kalas och Alice sa på vägen hem: Mamma, hon har ju snyggare ben än du! (du bar för kvällen kort, kort).
Sista gången vi sågs hade vi varit vid Svärdshuset och ätet middag tillsammans och du åkte med oss i båten hem. Jag tänkte att jag skulle hjälpa dig upp, det var en bra bit upp till kajkanten, hann inte börja, förrän du smidigt tagit dig upp och satt i den väntade taxin.
Du var så stolt över dina barn och barnbarn och vi tänker nu på dem.
Tack för alla fina minnen!

Annelie och Rickard med familj

Gilla Dela Anmäl

Tack för alla fina minnen.

Anna-Stina och Lars. Fredrik, Jakob

Gilla Dela Anmäl

Minnet av en energisk och positiv arbetskamrat på Industrihälsan lever kvar. Vila i frid!
Kicki Sander

Kicki

Gilla Dela Anmäl

Till minne av Ketty som vi minns med glädje! Dina tidiga promenader och ditt hurtiga sätt. Du gillade att njuta på din balkong och lyssna på radio.
Vila i frid.

Grannarna

Gilla Dela Anmäl

Den som inte känt Ketty har svårt att tro att en sådan personlighet kan ha existerat. Jag är väldigt lyckligt lottad som har haft en svärmor som du, Ketty, alltid positiv, alltid redo för en utflykt, alltid redo att välkomna människor till ditt hem (på det enda villkoret att du inte behövde laga mat ...).
Vilken hälsa! Vilken energi! Trots att jag är 30 år yngre än du har jag alltid haft svårt att hänga med dig, att hoppa i det (kalla) Sommenvattnet före dig, att följa dig på skidor eller att vänta till efter 23.00 tills du pratat färdigt hos Chicki och Göran eller Britt och Ulf så att vi äntligen kan gå hem och sova. Att komma hem sent hindrade dig inte från att gå upp tidigt, som den här sommaren då du utrotade mördarsniglarna i din trädgård tidigt varje morgon.
Ketty var väldigt reaktiv. Hon omsatte idéer i handling direkt. Hon kunde hoppa upp från matbordet. Hon bestämde sig för att korsa en väg på en bråkdels sekund.
Med dig, Ketty, fanns det aldrig en stunds vila innan jobbet var ”helt” färdigt. Man skulle kunna tro att man var klar med jobbet efter att ha klippt häcken... nej, man måste packa ner allt i påsar direkt. Vi trodde att vi var klara med jobbet... nej, vi var tvungna att köra allt till återvinningscentralen direkt och sedan städa ur bilens bagageutrymme.
2007, i vår nya lägenhet i Toulouse, när jag förklarade vårt ”projekt” att ta bort den fula heltäckningsmattan på väggarna i korridoren, började Ketty genast riva ner allt och rulla mattbitarna i påsar som hon sedan bar ut på balkongen. Kort sagt, Ketty gick väldigt fort fram, ibland till och med lite ”för fort” enligt Tranåspolisen...
Men för mig, som känt henne i 20 år, är det som bäst definierar Ketty hennes kärlek och beundran för sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. De kunde inte ha haft en bättre försvarsadvokat!
Vila i frid Ketty! Och för en gångs skull, ta det lugnt!

Pierre

Gilla Dela Anmäl